Kraftigt underskattad kostnad av ett glyfosatförbud

Så kom äntligen Jordbruksverkets rapport till Växtskyddsrådet om konsekvenserna av ett förbud mot glyfosat. En av utredningens grundläggande uppgifter var att ta fram de ekonomiska konsekvenserna av ett förbud. Detta har räknats fram för fem exempelgårdar med olika inriktning och i olika delar av landet.

Mellansvensk växtodling drabbas hårdast
De som enligt rapporten kommer att drabbas hårdast är växtodlingsgårdar i Mellansverige, där den största kostnaden är en förlust på 800 kr per hektar för minskade intäkter på grund av ändrad växtföljd. Dessutom drabbas alla växtodlingsgårdar av långsiktigt minskade intäkter på grund av lägre genomsnittliga skördar. I utredningen anges den kostnaden i ett intervall mellan noll och fem procent. Muntligen anges den långsiktigt minskade intäkten till cirka fyra procent, och den sammanlagda kostnaden skulle hamna på strax under 1 500 kr per hektar.
Att detta inte framgår direkt av rapporten får tolkas som en eftergift till Naturvårdsverket som varit med under utredningsarbetet, men där GD Björn Risinger enligt Lantbrukets Affärers källor bara några dagar innan rapporten skulle presenteras vägrade att skriva under.
Den exempelgård som drabbas minst är den skånska växt­odlingsgården, där minskade intäkter utgör den största delen medan ett förbud inte antas påverka växtföljden. För djur­gårdarna medför ett glyfosatförbud en årlig förlust på från strax under tusenlappen till 1 200 kr, där tidigare vallbrott på grund av avsaknad av en totalherbicid är den största kostnaden.

Underskattade kostnader
De ekonomiska konsekvenserna för svenskt lantbruk som helhet är inte helt enkla att dra. I rapporten anges ökade kostnader för svenskt lantbruk med mellan 375 och 700 miljoner. Enligt LRF är detta en underskattning, som uppskattar kostnaderna till minst en miljard.
Detta är enligt Lantbrukets Affärers beräkningar inte i närheten av vad den verkliga kostnaden kommer att bli. Om kostnaderna för de olika exempelgårdarna stämmer leder en viktning av de olika exempelgårdarna efter odlingsområden till en genomsnittlig kostnad på 1 200 kr per hektar. Om någon är intresserad hur vi kommit fram till denna siffra är ni välkomna att kontakta redaktionen.
Denna genomsnittliga arealkostnad fördelat på landets areal exklusive småbruk och ekologisk areal ger en totalkostnad av ett glyfosatförbud för svenskt lantbruk på 2 291 miljoner kr. Naturligtvis ligger det vissa osäkerheter i dessa siffror, men vi hävdar att de befinner betydligt närmare verkligheten än dem som presenteras i rapporten och av LRF.

Redan uppgjort
Nu menar många att det redan är uppgjort och att lantbrukarna får förbereda sig på ett förbud. Företagen har fram till december i år att komma in med ansökan om fortsatt godkännande och all dokumentation ska vara inlämnad senast om ett år. Arbetsgruppen som består av representanter från Sverige, Frankrike, Nederländerna och Ungern ska ha sin utvärdering klar ett år senare. EFSA:s slutsatser förväntas vara klara i mitten av 2022 och beslut tas senare på hösten samma år. Om denna tidsplan inte håller förlängs godkännandet tills beslut kan fattas.

”Totalkostnad av ett glyfosatförbud för svenskt lantbruk på 2 291 miljoner kr”

Enligt Kemikalieinspektionens representant kommer arbetet i arbetsgruppen att styras av objektivitet och en oberoende och självständig prövning. Riktigt hur detta ska kunna göras med Frankrike med i gruppen är svårt att förstå. President Macron har ju redan aviserat ett nationellt glyfosatförbud redan innan nuvarande tillstånd går ut.
Även om arbetsgruppen på saklig grund skulle komma fram till att godkännandet bör förlängas med vissa inskränkningar är det andra faktorer än vetenskap och beprövad erfarenhet som kommer att ha stort inflytande på det slutliga beslutet. Vid ett förbud kommer det att krävas en massiv insats för att kompensera lantbruket för det inkomstbortfall som det medför. Annars riskerar ytterligare hundratusentals hektar att tas ur bruk.