Kunskapsnod om växtförädling

Genom en snäv tolkning av EU:s GMO-direktiv kom nya växt-förädlingstekniker att klassas som GMO. Det innebar ett avbräck för växtförädlingen och riskerar att försämra möjligheterna att nå FN:s globala hållbarhetsmål. Det menar i alla fall initiativtagarna till Växtnoden, en kunskapsnod för växtförädling.

EU-domstolens bedömning från 2018 av den gällande GMO-lagstiftningen att alla organismer som framställts genom mutagenes ska likställas med genetiskt modifierade organismer ställde mycket av den pågående europeiska växtförädlingen på huvudet. Visserligen gäller undantag för sådana tekniker som använts en länge tid och som uppfattas som säkra, exempelvis vissa kemiska metoder och strålning. Men den teknik som många hade ställt sin förhoppning till, geneditering med CRISPR CAS 9, kom att hamna utanför skranket.
För många forskare framstod detta som inkonsekvent, eftersom de mer historiska mutationsteknikerna ger upphov till slumpartade mutationer. Dessutom uppfattade många det som teknikfientligt, eftersom geneditering har mycket hög precision, inte innebär införande av arvsmassa från andra organismer och bara ger förändring på önskade ställen i genomet.

Begränsade möjligheter
Men det är inte bara forskare som prote­sterat. Även representanter för lantbruket och växtförädlingsindustrin har oroats och ser begränsningar i både att föda en växande befolkning, att nå flera av FN:s globala hållbarhetsmål och att upprätthålla det europeiska jordbrukets konkurrenskraft. Även Jordbruksverket, som ansvarar för frågor kring växtförädling pekar på de problem som den nya tolkningen av EU:s GMO-direktiv kan komma att medföra.
Till viss del antas den uppkomna situationen ha uppstått genom bristande kunskaper och förståelse för nyanserna inom den nya biotekniken hos både beslutfattare, opinionsbildare och all­mänheten. Barnet har bevisligen åkt ut med badvattnet.

Vetenskapligt underbyggt
Därför tog det tre kungliga akademierna KSLA, KVA och IVA tillsammans med en rad forskare och Sveriges Utsädes­förening initiativet till bildandet av Växtnoden, en oberoende kunskapsnod för växtförädlingens mål, metoder och bidrag till samhällets utveckling. Syftet är att stödja vetenskapligt underbyggda beslut och ökad systemförståelse hos politiker, myndigheter, näringsliv och andra organisationer om hur utvecklingen och användningen av växtförädlingens metoder kan bidra till att svara upp mot de globala målen för hållbar utveckling.
”En förutsättning för detta är att EU:s direktiv och tillhörande reglering moderniseras”, konstaterade initiativtagarna i sin ansökan till Mistra, medvetna om att den svenska regeringen i alla fall periodvis aktivt arbetat för att få en förändring till stånd.

Omfattande kunskap
Vid ett första möte på KSLA i december förra året i samband inlämnandet av ansökan möttes forskare och representanter för akademierna och särskilt inbjudna.
”De nya teknikerna för geneditering ska ses i ljuset av den omfattande kunskap vi fått genom sekvensering av en rad olika organismers genom”, konstaterade Jens Sundström docent i växtfysiologi på SLU och samverkanslektor i bioteknik med fokus på genteknologi. ”Ett problem är att det inte går att särskilja växter som framtagits med den nya tekniken från sådana som framställts genom det som betraktas som naturlig rekombination.”
”Problemet är att EU definierat de nya teknikerna som ej naturlig rekombination, genetisk modifiering”, sade Annika Åhnberg, som lyft växtförädlingsfrågor i olika sammanhang, bland annat på KSLA. ”Det vi vill arbeta med är hur vi ska kunna frigöra de nya teknikerna. Och för det behöver vi komma i närdiskussion med de politiker och ledamöter som vi kan nå.”

Ny finansiering söks
Initiativtagarna är noga med att poängtera att det är de tre akademierna som står bakom Växtnoden och att det inte finns någon koppling till näringens representanter.
”Det är viktigt med en bred plattform, i synnerhet med tanke på att det krävs olika kompetenser”, säger Otto von Arnold, ordförande i Sveriges Utsädesförening som varit med i initiativet. ”EU:s nya Green Deal kommer att påverka mycket och då krävs ett helhetsgrepp, det gäller inte bara växtförädlingen.”
Under våren kom beskedet att Mistra inte beviljade ansökan, som omfattade 1,7 miljoner kr per år under två år, varav Mistra förväntades bidra med en miljon kr,
SLU med 300000 kr och de tre akademierna tillsammans med Fysiografiska sällskapet för 100000 kr vardera.
Nya försök att hitta finansiering pågår.

Av Lennart Wikström