Kvävegödsling till höstraps: Utvecklingen på hösten styr behovet på våren

Kvävevågen erbjuder en möjlighet att anpassa kvävegödslingen på våren till kväveupptaget under hösten. Men det gäller att ta prov på rätt platser och sedan kunna uppskatta den förväntade skörden rätt.

Noggrann etablering, minskad jordbearbetning, fokus på bördighet och återhållsam kvävegödsling har gjort att avkastningen i höstrapsodlingen parkerat på en högre nivå. Femårsmedelskörden har stigit med cirka 40 procent från mitten av 1990-talet fram till 2019 och då är 2018 års bottennapp medräknat.
De åtgärder som görs med exempelvis en ordentlig grundgiva vid sådd för att få en så väletablerad gröda som möjligt på hösten, kan lätt leda till ett kraftigt bestånd. Det var exempelvis fallet hösten 2018 då markstruktur, nederbörd och stora mängder restkväve efter en svag skörd drev på grödan.

Stor raps 2018
För att anpassa kvävegivan på våren till redan upptaget kväve använder både odlare och rådgivare idag kvävevågen, och frågan hösten 2018 var om det gick att lita på den när rapsen blivit så stor. För att få svar på det och även om det föreligger något extra svavelbehov, genomförde Skånes försöksringar ett försök på fyra platser med grönmasse­vikter på 2,2 till 3,5 kg per kvadratmeter. Resultaten presenterades på Växjö möte i höstas av David Gottfridsson, HIR Skåne.

Varierande rekommendationer
Kvävet lades som en stege 0–150 kg i början av april. Dessutom lades ett led där 100 kg kväve spreds 1 mars och ett led med samma giva 25 april. Svavelgivan var 30 kg utom i ett led med 100 kg kväve i början av april som endast fick 10 kg svavel. På en plats gavs inget kväve på hösten medan rapsen på en försöksplats fått 40 kg och på två 50 kg kväve.
Den gröda som inte fått något kväve alls på hösten hade en grönmassa enligt kvävevågen på 2,7 kg och en rekommenderad kvävegiva på våren på 74 kg kväve per hektar. Optimal kvävegiva i försöket var 54 kg kväve vid en skörd på 5 312 kg per hektar, alltså 20 kg lägre än rekommendation. Den gröda som hade högst rekommenderad giva på 126 kg kväve på våren hade också den högsta optimala givan, 145 kg vid en skörd på 6 480 kg.

Missad skörd
På en försöksplats avvek rekommendationen kraftigt från den optimala givan och det var i ett bestånd med 3,5 kg biomassa enligt kvävevågen. Där var rekommendationen 20 kg kväve per hektar, medan optimum låg på 110 kg. Om lantbrukaren i det fallet hade följt rekommendationen hade han förlorat cirka 1 200 kg i fröskörd.
På tre av platserna gick det att med kvävevågens hjälp med en felmarginal på 20 kg hitta rätt kvävegiva på våren. Vid gödslingsoptimum har den differensen också mycket liten påverkan på avkastningen. Den rekommenderade gödslingen utgick från en skördenivå på 5 000 kg, medan skörden vid optimum inte på någon av försöksplatserna låg under 5 200 kg.
Varken tidpunkten för gödslingen eller extra svavelgödsling hade någon påverkan på resultaten.

TabellAnvänd vegetationsindex
Kvävevågen fungerar som beslutsstöd för kvävegödslingen på våren. Men det gäller fortfarande att vara uppmärksam på förhållandena på den egna gården och ta in fler faktorer i beslutsunderlaget.
”Tänk också på att ta prover på rätt plats”, framhöll David. ”Välj plats med hjälp av vegetationsindex och ta prover på platser med både högt och lågt index för att få ett representativt prov. Vid låga kvävebehov på våren spelar tidpunkten för gödsling mindre roll.”
Vid tidig sådd, täta bestånd och på fält där tillväxten på hösten kan förväntas bli kraftig är det lämpligt att reglera tillväxten. Tillväxtreglering på våren har som regel liten eller ingen effekt.

Av Lennart Wikström