Längre tröskdag med varmluft

Projektledare Ola Pettersson konstaterar att mycket är vunnet om trösktiden kan utökas med ett par timmar per dag.

Ungefär 200 timmar långt är tröskfönstret i Mälardalen ett normalår. Med osäkra väderförhållanden krymper det snabbt. Vid Rise i Uppsala testas just nu en metod för att öka antalet möjliga trösktimmar. Projekt Daggstopp har inletts.

Under decennier har tröskverkens beståndsdelar utvecklats och finjusterats. Skärbord, tröskcylinder, rensverk och skakare har genomgått förändringar som bit för bit ökat tröskverkets kapacitet.
När Rise nu axlar utmaningen att ta ytterligare ett steg handlar det om att testa om det går att förtorka grödan och på så viss kunna tröska under blötare förhållanden.
”Idén kommer från uppfinnaren Gustaf Wibom”, berättar Ola Pettersson, som är projektledare för ett EIP Agri-finansierat innovationsprojektet som fått namnet Daggstopp.
Gustaf Wibom var uppfinnare och även före detta lantbrukare. Han initierade projektet, drog ihop en kompetent arbetsgrupp och fick även startstöd, men avled 2017 innan projektet drogs igång i full skala. Hans änka Martha Vestin fungerar nu som assisterande projektledare för Daggstopp och arbetsgruppen är i stort sett densamma.
Projektet har nu beviljats 6,2 miljoner i genomförandestöd från landsbygdsprogrammets innovationsstöd och löper framtill slutet av år 2021.

Ytfukt
”Egentligen är idén med att torka materialet i samband med tröskning inget nytt”, menar Ola Pettersson och berättar om ett amerikanskt projekt där förtorkning av kärnorna vid tröskning testats för att minska belastningen på gårdens tork. Studenter vid SLU i Alnarp har också tittat på möjligheten i ett examensarbete.
Ola berättar vidare att lantbrukaren Fredrik Lund i Burträsk gjorde ett liknande bygge temporärt för några år sedan när det var exceptionellt blött och kallt ett år.
”Tanken med extra luft har alltså funnits tidigare, det vi arbetar med är hur och var luften ska tillsättas samt vilka volymer som krävs.”

Spillvärme
Gustaf Wiboms tanke var att använda spillvärme från tröskans motor, endast hälften av energiinnehållet i dieseln blir ju förvandlad till vridmoment och resten är förluster. Med hjälp av fläktar ska sedan uppvärmd luft driva ut ytfukten. Hypotesen var att det då skulle bli möjligt att tröska tidigare på morgonen, efter att daggen lagt sig på kvällen eller efter ett regn.
Resultatet blir fler möjliga trösktimmar vilket kan behövas under blöta höstar eller gör det möjligt att använda en mindre tröska, alternativt tröska större arealer med befintlig tröska.
Möjligheten att få ett torrare material kan också underlätta tröskning av grödor med ett större inslag av gräs, vilket kan bli aktuellt i odlingssystem med andra typer av insådd än vi använder idag.

Externa brännare
Arbetet med att undersöka tekniken inleddes i våras på Rise och under höstens skörd kördes en första test med den något underliga skapelsen.
”För att veta exakt vad som händer när varm luft tillsätts valde vi att inledningsvis inte arbeta med spillvärme från tröskans motor. Istället monterade vi två dieselbrännare, två fläktar samt en dieseldriven generator för att driva fläktarna uppe på en plattform på tröskan”, berättar Ola Pettersson.
På det viset kan forskarna styra och mäta luftmasseflöden och temperaturer på flera olika ställen.
Den uppvärmda luften förs från fläktarna via kanaler till inmatningshalsen samt rensfläktens högra och vänstra sida. Även tester med tillförsel av luft via en ramp för skärbordet är aktuellt.
”Vi ville sätta till värme tidigt eftersom blöt halm går trögt i inmatningen och kan kärva. Vi har också en tanke om att varmluft i rensverket gör att boss och skräp flyger lättare och det därför blir bättre rensat.”

Knepig utvärdering
Som vi redan konstaterat är ett tröskverk en komplex maskin som utvecklats bit för bit genom åren. Ola Pettersson är mycket medveten om detta.
”Vi vet hur vanskligt det är att gå in och peta i ett system som fungerar för då kan balansen i tröskan rubbas”, konstaterar han.
Att det resultat som erhålls med olika inställningar helt beror på de aktuella förhållandena medför också att det blir en knepig uppgift att mäta och utvärdera effekten av en ny åtgärd. Rise har därför valt att använda sig av mycket vana tröskförare som får köra tröskan och avgöra effekten av varmluften, som en komplettering till mätningar av till exempel spill.
Hittills har inga exakta mätningar kunnat genomföras, årets körningar var testrundor som visade att projektet är på rätt väg, men att vissa finjusteringar måste göras på utrustningen. Nästa år kommer utrustningen att testas i försök och året därpå sammanställs resultaten. Då kommer även ett förslag på en tillsatsutrustning att tas fram tillsammans med företagspartnern JPC hydraulik.

Av Sofia Barreng