Sexton procent av Sveriges bönder röstade enligt SVT:s Valundersökning på Sverigedemokraterna i årets riksdagsval. Det är färre än riksgenomsnittets 17,7 procent och en bra bit under snittet för samtliga företagare.
Det är Statistiska Centralbyrån, SCB, och den statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet som sedan 1956 genomfört Valundersökningarna. SVT för ut resultaten i offentligheten men av förklarliga skäl förblir merparten av det omfattande statistiska materialet okänt för den breda allmänheten.
SD-sympatier EN snackis
Det har spekulerats en hel del om hur svenska lantbrukare påverkats av det turbulenta politiska klimat som uppkommit i spåren av Sverigedemokraternas framväxt. Inför valet 2014 lät LRF:s medlemstidning Land Lantbruk ett analysföretag göra en undersökning om lantbrukares partisympatier. Resultatet blev en snackis i kulisserna: Centern blev största parti med 38 procent av väljarna, Moderaterna tvåa med 24 procent och SD trea med 20 procent.
Även om årets ValU bygger på intervjuer med 12 000 väljare är gruppen lantbrukare så pass liten att siffrorna som visar deras politiska preferenser har statistiskt korrigerats, ”viktats”, för att bli mer tillförlitliga. Det är första gången detta görs, vilket gör jämförelser med ValU:s resultat meningslösa.
Märkliga förändringar
Så här bedöms jordbrukare – undersökningens term – ha röstat 2018:
V 2 procent, S 22 procent, MP noll procent, C 39 procent, L noll procent, KD fem procent, M 14 procent, SD 16 procent, Fi noll procent och övriga en procent.
Som synes finns här flera slående likheter med Land Lantbruks siffror. Framför allt då Centerns röstandel som är närmast identisk i båda undersökningarna – en remarkabel kontinuitet med tanke på de stora förändringar C gått igenom. Siffrorna för L, MP och V ligger också på eller någon enstaka procent över nollpunkten vid båda mätningstillfällena. Kanske en sak att beakta för de centerpartister som nu grunnar över ett möjligt regeringssamarbete med L och MP.
De riktigt stora förändringarna mellan 2014 och 2018 gäller de båda ”statsbärande” partierna samt SD. S har gått från 6 procent 2014 till 22 i år, medan M tappat från 24 till 14 procent. SD har tappat 4 procent till 16 och har enligt ValU en röstandel som ligger under riksgenomsnittets 17,7 procent.
Företagare mer SD-vänliga
Inga analyser har veterligen gjorts av förändringarna i böndernas väljarmönster men siffrorna öppnar för intressanta resonemang, som till exempel om SD:s framgångar i en del landsbygdsdistrikt har skett i andra sociala skikt än bland lantbrukare.
En teori går ut på att lantbruket med sitt stora beroende av utländsk arbetskraft värjer sig mot SD:s invandringskritiska politik. Det skulle kunna vara en delförklaring till att gruppen ”företagare” i ValU:s material har en större andel SD-sympatisörer, 25 procent, än lantbrukarna. SD:s avoghet mot ett svenskt EU-medlemskap spelar rimligen också en stor roll för det EU beroende lantbrukets val.
LRF har valt att hålla tyst utåt i debatten om hur företagare förhåller sig till SD. Organisationen
Företagarna och inte minst dess vd Günther Mårder har valt en annan linje. I TCO:s tidning Arbetsvärlden kommenterar han SD:s invandringspolitik så här:
”Många företagare omfamnar en obegränsad arbetskraftsinvandring. Samtidigt känner många svenskar oro inför flyktinginvandringen… En uppfattning som är väl spridd är att SD är emot arbetskraftsinvandring, men när jag lyssnar på debatten är det tvärtom. De har en mer liberal syn i frågan än till exempel Socialdemokraterna. Man måste skilja den delen från deras politik i frågan om flyktinginvandringen.”
Av Sven-Olov Lööv