Lantbrukets Affärers mjölkkalkyl: Det fattas en 75-öring per liter

Lönsamheten i mjölkproduktionen styr framtidstro och investeringsvilja. En kalkyl som tar hänsyn till faktiska kostnader på företagsnivå visar att den genomsnittliga mjölkproducenten har en bra bit kvar till break-even och ännu längre till en rimlig lönsamhetsnivå.

Frågan om hållbar lönsamhet är i högsta grad relevant för svensk mjölkproduktion. Egentligen talar statistiken sitt tydliga språk: Antalet kor fortsätter att minska och var 2018 nere under 320 000, och utvecklingen för antalet mjölkföretag i samma utveckling och ligger nu under 3 500 företag. Marknadsbalansen sjunker också och 2017 stod svenska mjölkproducenter för under 75 procent av konsumerade mejeriprodukter.
En grundläggande förklaring till denna utveckling är en dålig lönsamhet där kanske enskilda producenter kan klara sig bra, men produktionen som helhet befinner sig på ett sluttande plan.

Mjölkkalkylen
Frågan är hur det egentligen står till. Därför introducerar vi nu Mjölkkalkylen där vi kommer att belysa lönsamheten i mjölkproduktionen med kalkyler och nyckeltal. I vår kalkyl har vi utgått från den genomsnittliga avkastningen per mjölkko baserat på invägd mjölk, eftersom det är den som genererar intäkter. Det pris som vi kommer att referera till är Arlas mjölkpris inklusive full kvalitetsbetalning plus ersättning för GMO-fritt foder.
På kostnadssidan har vi inte tagit kostnader för icke godkänd mjölk, eftersom vi utgått från invägd volym. Kostnaderna för rekrytering tar i princip ut intäkterna från kalv, utslagsko och stallgödsel.
I foderkalkylen är kostnaderna med inklusive markränta och fodersäden köps in till aktuellt avräkningspris plus 25 öre per kg. Markräntan är baserad på Jordbruksverkets statistik för arrendekostnader föregående år. I realiteten sker en anpassning till gällande gårds- och djurstöd.
Arbetskostnad baseras på lantarbetarlön och angivna timmar i Jordbruksverkets bidragskalkyler. Ränta på rörelsekapital och djurkapital är beräknat på aktuella låneräntor, medan räntan på byggnader och inventarier baseras på aktuell ränta upp till 60 procent av kostnaden och kalkylränta på fyra procent på förväntad egeninsats på 40 procent.
Det ger kalkylen nedan:

Långt kvar
Det innebär att produktionen i ett genomsnittligt mjölkföretag med 92 kor går med ett underskott på cirka 337 000 kr.
För att ge ersättning till företagsledning motsvarande tio procent av totala antalet arbetstimmar i produktionen, samkostnader och en blygsam vinst på tre procent skulle mjölkproduktionen behöva ge ett överskott på drygt 250 000 eller 32 öre per kg mjölk. Detta är helt rimliga krav och något som utgör en grundförutsättning för företagande i andra branscher.
Med kalkylen ovan som utgångspunkt kan vi konstatera att mjölkproduktionen går med ett underskott på 6 409 kr per ko eller 74 öre per kg mjölk. För den genomsnittliga mjölkgården innebär det ett underskott på 589 000 kr. Det är mot bakgrund av dessa siffror som det är lätt att förstå varför utvecklingen i svensk mjölkproduktion ser ut som den gör.
Nu är dessa genomsnittliga siffror och säger egentligen väldigt lite om hur det ser ut på enskilda gårdar. Det faktum att svenska mjölkproducenter fortfarande investerar tyder på att de hyser framtidstro och kan räkna hem sin investering. Ett faktum som talar sitt tydliga språk är att den absoluta merparten av tillväxten sker på gårdar som redan har 200 kor eller mer.

Av Lennart Wikström