Lantmännens intjänandeförmåga: Kan betala mer för spannmålen!

Lantmännens byggnad
Lantmännen tog emot drygt tre miljoner ton spannmål 2019/2020 och gjorde ett rörelseresultat på 2 023 miljoner kronor. Foto Caroline Mattsson/Lantmännen

Lantmännen har under flera år visat ett starkt positivt resultat och har en stark balansräkning. Med spannmålspriset plus resultatet som mått är den ekonomiska föreningens intjänandeförmåga långt över två kronor per kg invägd spannmål.

Jämfört med Lantmännen är Arla egentligen ett väldigt enkelt affärskoncept. Det är en råvara in och ett antal produkter ut och nettovinsten går att fördela per kg invägd mjölk. Tillsammans med à-contopriset får medlemmarna ett värde på den så kallade Arlaintjäningen, det vill säga vad föreningen skulle kunna betala om hela nettovinsten betalades ut till medlemmarna.

För Lantmännen är affären mycket mer komplicerad och förutom att ta in drygt halva den svenska spannmålsskörden säljer Lantmännen Lantbruk tillbaka en stor del som foder plus maskiner och andra förnödenheter. Verksamheten i efterföljande led är uppdelad på livsmedel, energi, entreprenadmaskiner och fastigheter.

Starkt resultat
Men låt oss leka med tanken att Lantmännen liksom Arla egentligen har till uppgift att få ut mesta möjliga av den spannmål som medlemmarna levererar – ”väger in”, som det heter i mejeribranschen.

Då behöver vi först och främst räkna fram ett resultat att fördela på en beräknad volym. Från årsredovisningen för 2020 går att utläsa att det sammanlagda rörelseresultatet för affärsområdena Lantbruk, Maskin, Energi, Livsmedel, Swecon och Fastigheter uppgick till 2 303 miljoner kr.

Mörkade marknadsandelar
När det gäller den invägda volymen blir det lite knepigare eftersom det inte finns någon aktuell offentlig statistik på de olika aktörernas andelar av spannmålsmarknaden. Även företagen själva är mycket förtegna om volymer och anger dem helst i antalet lastbilar per dag och anläggning i samband med skörd. Det är ungefär lika exakt som när nyhetsuppläsare ska översätta en areal i antal fotbollsplaner, som ju kan variera 25 procent både upp och ner.

Men vi har antagit en marknadsandel omkring 60 procent på höstvete och råg, 70 procent på vårvete, 50 procent på vårkorn och 40 procent på höstkorn och havre. Eftersom 2020 omfattar inköp av både 2019 och 2020 års skörd har vi räknat på ett medeltal av dessa och kommit fram till en sammanlagd volym drygt 3,1 miljoner ton. Det motsvarar 53 procent av skörden för de angivna spannmålslagen.

Med odlarpriser motsvarande BM Agris medelpris i april 2020 skulle skördevärdet i odlarledet för den totala skörden bli 1,57 per kg spannmål, varierande mellan 1,33 för foderhavre och 1,73 för vårvete.

Över två kronor
Tabell Lantmännens intjänadeförmåga per kg spannmålEtt rörelseresultat på 2 303 miljoner kronor fördelat på 3 123 miljoner kg ger 0,74 öre per kg, vilket innebär att Lantmännenintjäningen skulle blivit 2,06 kr per kg för foderhavre, 2,16 kr per kg för råg, 2,21 kr per kg för foderkorn, 2,41 kr per kg för kvarnvete och 2,46 för vårvete. Det kan jämföras med riktvärdet i Lantbrukets Affärers spannmålskalkyl på 1,76 för att täcka produktionskostnaden med de nya gödselmedelspriserna.

Mycket tyder på att Lantmännen även för 2021 kommer att leverera ett resultat i nivå med 2020 – första tertialet visade ett rörelseresultat som låg närmare nio procent över resultatet för motsvarande period förra året.

Medlemsnytta
Som vi framfört i tidigare artiklar om Lantmännens lönsamhet och vinst­fördelning kan det finnas anledning att fundera på hur resultatet kan användas för att stärka det svenska lantbrukets konkurrens­kraft. Det handlar inte i första hand om att avyttra delar verksamheten, som så länge det ger bättre avkastning än vad medlemmarna kan förväntas skapa i sin primärproduktion är med och bidrar till Lantmännens betalningsförmåga.

Men Lantmännen har bevisligen råd att höja spannmålspriset och med tanke på den starka balansräkningen jämfört med konkurrenterna skulle en höjd prisnivå gynna inte bara medlemmarna, utan även Lantmännen själva.

Av Lennart Wikström