Stora skador av skidgallmygga som följd av angrepp av blygrå rapsvivel kunde konstateras både 2015 och 2016. Det har aktualiserat behovet av noggrann övervakning och även i förekommande fall bekämpning.
Med varmare klimat får vi göra bekantskap med nya skadegörare i våra grödor. Det märks inte minst i oljeväxterna som med sina gula blommor lockar en rad olika insekter. Rapsvivlarna – blåvingad, fyrtandad och blygrå – förekommer relativt allmänt upp till Mellansverige och har tidigare mest betraktats som intressant förekomst men utan något egentligt bekämpningsbehov. Det gäller fortfarande den blåvingade och den fyrtandade rapsviveln, men för den blygrå rapsviveln börjar det bli aktuellt med tröskelvärden och behandling.
Skador i andra hand
Rapsvivlarna har bara en generation per år och de gör primärt relativt begränsad skada. Den blygrå rapsviveln flyger in i grödan ungefär samtidigt med rapsbaggen och lägger ägg i rapsskidan, där larven visserligen inte konsumerar mer än ett begränsat antal frön, men i gengäld via ätskador öppnar för skidgallmyggan, som kläcks under blomningen och lägger ägg i vivelns äthål.
Dessutom gör de vuxna skalbaggarna ätskador på stjälken, där andra skadegörare som exempelvis Phoma kan ge följdinfektioner.
Den blygrå rapsviveln var ämne på Växjö möte både 2015 och 2016, och togs upp mer som ett observandum det första året, medan betydligt större angrepp under 2016 gjorde det nödvändigt att diskutera bekämpningströsklar och behandling. I Skåne observerades skador av skidgallmygga i 21 fält 2015 och i 41 fält 2016. Angreppen var störst i fältkanten, men det senaste året betydligt mer frekventa även längre in i fälten.
Stora angrepp
Skadorna var alltså betydligt större 2016 och anses ha haft betydelse för den väsentligt lägre skörden. Vädret i maj var särskilt gynnsamt för insekter och inflygningen var stor fram till mitten av maj. Som mest observerades närmare två blygrå rapsvivel per planta. För enbart förekomst av blygrå rapsvivel eller skidgallmygga saknas för närvarande bekämpningströsklar, och behandling mot enbart förekomst av blygrå rapsvivel anses inte vara aktuellt i Sverige. I Danmark är bekämpningströskeln sex vivlar per planta vid begynnande blomning och i Tyskland en vivel per planta.
Vid förväntad förekomst av både vivel och skidgallmygga har en bekämpningströskel satts till 1–2 vivlar per planta, vilket alltså förra året uppnåddes mellan 2 och 9 maj i Skåne.
Behandla tidigt eller sent
Tyvärr har det har visat sig vara svårt att få goda effekter av bekämpningar även vid upprepade behandlingar. Det gäller både rapsvivel och skidgallmygga. För att undvika skador på naturliga fiender bör behandlingen ske antingen i början eller slutet av blomningen. Behandling i full blom bör alltså undvikas. Bäst effekt ser man vid behandling i slutet av blomningen.
Både skidgallmyggan och den blygrå rapsviveln angrips av naturliga fiender i form av parasitsteklar, som angriper larverna. Normalt är cirka 50 procent av larverna angripna.
Aktuella preparat
De preparat som kan bli aktuella är:
• Avaunt (DuPont) verksam substans indoxakarb, en oxidiazin. Används mot rapsbaggar fram till st 57 och har enligt leverantören goda effekter mot vivel vid tidig inflygning.
• Biscaya (Bayer) verksam substans tiakloprid, en neonikotinoid. Behandling under blomning, effekt mot blygrå rapsvivel.
• Mospilan SG (Nisso Chemical), verksam substans acetamiprid, en neonikotinoid. Behandling mot rapsbagge ger sidoeffekt på 50 procent mot blygrå rapsvivel.
• Mavrik (Adama) verksam substans taufluvalinat, en syntetisk pyretroid med effekt mot blygrå rapsvivel men mindre effekt mot skidgallmygga.
Med tanke på den känsliga period under vilken behandlingen sker ska i tveksamma fall behandling undvikas. Det är viktigt att hålla koll på grödan, vilket innebär att ha gulskålar eller klisterskivor för att konstatera förekomst. När skador på plantan är synliga är det som regel för sent för behandling.
Av Lennart Wikström