Låt inte säljarna styra bekämpningen!

Spannmålspriset förväntas bli lågt för 2016 års skörd. Enda chansen till en vettig odlingskalkyl i år är en hög avkastning utan att dra på sig extra kostnader. Tyvärr är kemsäljarna så offensiva att det finns risk att det i år har använts mycket mer bekämpningsmedel än vad som är ekonomiskt försvarbart.

Det låga spannmålspriset fram till 2006 innebar en kostnads­jakt som i allt för hög grad hängde kvar när spannmålspriserna lade sig på en ny högre nivå. Omvänt har det i år gjorts alltför stora insatser med tanke på att spannmålspriserna blir låga för skörd 2016. Det är en dyr försäkring som stjälper årets odlingsekonomi att använda planbekämpningar med stråstärkning, mot gräsogräs, svamp och insekter utifrån värsta tänkbara scenario. Speciellt med tanke på att vårens torra förhållanden hämmat utvecklingen av svartpricksjuka (Septoria) i höst­vetefälten generellt. Plansprutningar hör 80-talet till och ska inte vara en del av det moderna lantbruket.

Peter och vargen
Många informationskanaler rapporterade i våras om tidiga gulrostangrepp. Det verkar ha utvecklats en hysterisk tävling om vem som hittar gulrost först i olika regioner. Redan i mars kom de första rapporterna och förekomsten av gulrost har diskuterats flitigt på fältvandringar, i sociala medier och via sms-utskick. Tyvärr har det inte diskuterats lika mycket att vädret varit ogynnsamt för gulrosten så att behovet av tidiga bekämpningar har varit mycket lågt.
Vid axgång fanns det i Sverige exempel på gulrosangrepp i många höst­vetesorter. Men i de flesta fall rör det sig om så små angrepp att de antingen inte kräver någon åtgärd alls eller i varje fall ingen separat strategi. Men som tips inför höstsådden är det lämpligt att välja bort de mest gulrostkänsliga sorterna.

Källgranskning
Fundera på vem som driver frågeställningarna och vem som gynnas av budskapet. Via vårt nätverk av rådgivare och lantbrukare runt om i Sverige har vi flera exempel på att när lantbrukare ­börjar med rådgivning så minskar de sina kemkostnader med motsvarande summa som rådgivningen kostar bara genom att åtgärderna blir behovs­anpassade. Så drastiskt behöver det inte alltid vara, men samtidigt har rådgivningen andra större värden än det som skapas i kem­rekommendationerna.
Rådgivningen strävar efter lönsamhet på gårdarna vilket ofta är kopplat till hög skörd. Men, eftersom oberoende rådgivning inte tjänar pengar på att sälja bekämpningsmedel läggs istället större vikt vid de faktorer som betyder mer för avkastningen. Det handlar då om fältens grundbördighet, etablering, beståndsutveckling, gödsling, gröd- och sortval med mera. Bekämpningarna bevarar skördepotential men skapar i sig inte högre skörd.

Eget intresse
Säljare av bekämpningsmedel kan många gånger uppfattas som justa samarbetspartners eftersom de levererar service och information utan att ta betalt. I många fall är de även kunniga genom att de lägger mycket tid i fält. Problemet är att de i hög grad prioriterar de produkter som deras arbetsgivare av olika skäl vill få sålt, istället för att utgå ifrån lantbrukarens behov. Den ökande användningen av egna varumärken som säljs av respektive kemföretag försvårar jämförelsen mellan produkter. Användningen av sampackade produkter försvårar dosanpassningar.
Utleveranser av kempallar innan säsong av mer eller mindre överenskomna produkter borde egentligen inte vara ett problem eftersom det finns en returrätt. Men eftersom det är enklare att använda produkter som man redan har hemma så uppmuntrar det till att använda sämre lösningar. Använd returrätten! För mycket och fel kem ger sämre ekonomi för lantbrukarna och även högre risk för miljöbelastning. Det finns alltså flera anledningar att ifrågasätta tipsen från kemsäljarna.

Förebygga eller bota
För att kunna genomföra korrekta odlingsstrategier måste man känna till svamparnas egenskaper och följa svamputvecklingen i fält. Att bekämpa förebyggande utifrån ­väderförhållanden­­­ är rätt i fallet med svartpricksjuka ­(Septoria). Med gulrost och mjöldagg är det istället viktigare att vara observant och se angreppen när de uppkommer och därefter sätta in en bekämpning innan utvecklingen gått för långt.
Att bekämpa förebyggande utan att det finns behov är oftast helt bortkastat eftersom preparatens långtidseffekter inte är tillräckliga för att skydda när angreppen väl kommer.

Utvärdera säsongen
Det är mycket viktigt att efter varje säsong utvärdera vilka åtgärder som var korrekta att göra eller onödiga. ­Speciellt viktigt är detta i år när behovet av svampbekämpningar i både höstvete och höstraps varit lägre än ett normalår. För att kunna göra bra utvärderingar är det bra med nollrutor och mistor där angreppsnivåer kan följas under säsongen och vid skörd.
Diskutera sedan gärna med säljare, rådgivare och kollegor vilka erfarenheter ni drog av året som gick och bygg upp er egen kunskapsbank för att kunna göra bra behovsanpassningar under kommande växtodlingsår. Ett grundtips är att inte lite blint på den information som kommer från den som har egna säljintressen.

Av Ulrik Lovang och Per Axelsson,
Lovang Lantbrukskonsult