LRF-koncernen gjorde ett bra resultat 2017. I synnerhet om man bortser från de två små förargliga orden ”före skatt”.
I högskattelandet Sverige är det som regel inte meningsfullt att presentera ett ekonomiskt resultat innan Skatteverket tagit sitt. Ändå valde LRF att presentera sitt resultat före skatt vilket gav ett imponerande plus i rubrikerna på 576 miljoner kronor, jämfört med 397 Mkr året innan.
Efter skatt blev resultatet ett annat: en vinst på 273 miljoner kronor, jämfört med 380 miljoner år 2016. Ett tapp på 107 miljoner kronor, således.
Varför har ni betalat så mycket i skatt?
”Av skatten på 303 Mkr är det 90 Mkr som är skatt för 2017 som ska betalas nu direkt”, säger LRF:s finanschef Erik Pihlo. ”213 Mkr är en latent skatteskuld på orealiserat resultat hänfört till det finansiella resultatet. När vi realiserar resultatet utlöses också ett skattepliktigt resultat. Men om exempelvis den finansiella portföljen sjunker i värde under 2018 kommer också den latenta skatten att sjunka. Tidigare år har vi inte redovisat den latenta skatteskulden eftersom vi inte varit i skatteposition sedan Spiraförlusterna.”
Den som snabbläser LRF:s pressmeddelande missar också lätt själva grundbulten i organisationens, skatten till trots, goda ekonomi: finansnettot, det vill säga resultatet av koncernens finansiella aktiviteter. Att fjorårets finansnetto blev 570 miljoner kronor, jämfört med 330 året innan, noteras bara i förbigående medan dotterbolagens resultat – för 2017 gick samtliga på plus – refereras ingående. I LRF tycks det än så länge ha högre status att tjäna pengar ”på marknaden” än på börsen.
Av Sven-Olov Lööv