Valet är över och politikernas intresse för omvärlden och att försöka hålla sig väl med olika potentiella väljargrupper övergår i ett internt vem-tar-vem. Det är nog inte särskilt många av våra förtroendevalda politiker som kommer att ha tid eller lust att svara på några frågor från näringen. Det är naturligtvis högst beklagligt med tanke på de bekymmer som landets lantbrukare står inför, men å andra sidan är det med de senaste månaderna som undantag ingen större skillnad mot tidigare.
Mindre rödgrön röra
När detta skrivs har de sista rösterna ännu inte räknats, men att de skulle ha något omvälvande inflytande på slutresultatet är högst osannolikt. Det ser ut att bli ett dött lopp mellan de båda blocken och Sverigedemokraterna gjorde ett sämre val än väntat – uppenbarligen är skämsfaktorn borta när det gäller att uppge vilket parti man tänker rösta eller har röstat på. I realiteten betyder detta att den nuvarande regeringen inte kan sitta kvar annat än med stöd från sagda SD och att vi kan förvänta oss en ny regering under alla omständigheter.
Oavsett om det blir en alliansregering eller en blocköverskridande regering med S, C och L kan vi räkna bort V och MP. För landets lantbrukare måste detta vara ljuv musik. De två mest företagar- och landsbygdsfientliga partierna är ute ur leken. Detta innebär alltså att vi kan förvänta oss en kommande mandatperiod då det kommer att se lite ljusare ut för lantbruket. Frågan är bara hur mycket ljusare, och det är här detaljerna blir intressanta.
Bra för landsbygden
Det är ingen hemlighet att denna redaktion helst ser en alliansregering med så stort inflytande från M, C och KD som möjligt. I det ljuset är det alldeles utmärkt att det är de två mest landsbygdsvänliga partierna som ökat inom alliansen.
Utan att ta ställning i den enskilda partifrågan är det bra för svenskt lantbruk att det går bra för Centern. Det finns många kandidater med kunskap om lantbrukets villkor högt upp på deras listor. Dessutom finns en av de mest intresserade och i lantbruksfrågor aktiva ledamöterna sin valmanskår bland östgötska kristdemokrater. Det hade varit olyckligt för det fortsatta arbetet med att få in mer lantbruksfrågor i riksdagen om denna person inte hade suttit kvar. Med M och L som fanbärare för fri företagsamhet och marknadsekonomi blir inte det regeringsalternativet sämre.
Kaosvarning
Nu till Sverigedemokraterna. I slutet av valrörelsen blev det alltmer uppenbart att partiet – trots två mandatperioder i riksdagen – inte kan tala sammanhängande om något annan än migration och svenskhet. Vår gissning är att deras inflytande kommer att begränsas till just dessa frågor, och här har de flesta partierna redan en betydligt mer tydlig och i sak mer restriktiv politik än inför förra valet. För lantbruket är detta tyvärr ett problem, eftersom en stor del av arbetskraftsbehovet i de gröna näringarna kan behöva rekryteras från nyanlända eller genom arbetskraftsinvandring.
Medan SD:s inflytande i riksdagen kan komma att begränsas ser det mer problematiskt ut på lokal nivå ute i landet, inte minst i Skåne. Det är oundvikligt att hålla dem helt utanför. Med tanke på den bristande erfarenhet och kompetens och i många fall problem att hitta kandidater som partiet brottas med kan detta leda till rena demokratiska problem. Ett sådant är att tjänstemannainflytandet kan förväntas öka, något som alltför ofta ställer till problem för lantbruket.
”Även här kan myndigheternas och tjänstemännens inflytande öka, något som vi ser an med viss oro”
Dimman lättar
Det osäkra parlamentariska läget på riksnivå, utdragna regeringsförhandlingar och med största sannolikhet en svag minoritetsregering kommer att få likartade effekter. Även här kan myndigheternas och tjänstemännens inflytande öka, något som vi ser an med viss oro.
Det dröjer alltså ett tag tills dimman lättar, men oavsett utgången kommer vi att fortsätta granska, analysera och ge vårt stöd till de krafter som vill se ett livskraftigt, konkurrenskraftigt och lönsamt svenskt lantbruk. Vi tar ett djupt andetag och känner redan att det blivit lite lättare att andas.