Två av valets tydligaste vinnare, Centern och Sverigedemokraterna, är också de partier som vill ge mest krisstöd till lantbruket. Kruxet är bara att partiledarna avskyr varandra på ett sätt som svensk politik knappast upplevt sedan efterkrigstiden.
Racet om högsta stödet till det torkdrabbade lantbruket startades rätt tidigt i somras av Moderaterna. Partiet föreslog en rad åtgärder både av akut och mer stadigvarande karaktär, men ville inte sätta en prislapp på vad hela paketet skulle kosta.
”Det är väldigt enkelt att komma med överbud som inte har täckning i budgeten,” sade Moderaternas jordbrukspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard till Lantbrukets Affärer i början av augusti. ”Vi vill ha blocköverskridande samtal kring stöd som också säkrar lantbrukets framtid på sikt. Men enbart stödet som vi föreslår om återbetalning med en krona per liter diesel från den juli återför runt 500 miljoner kronor till lantbruket.”
Bjöd över varandra
Regeringens krispaket den 30 juli som innebar 1,2 miljarder i stöd till framför allt mjölk och nötkött satte fart på resten av oppositionen. Centern lanserade
ett krispaket värt drygt 5 miljarder som dock skulle löpa under en flerårsperiod och omfatta betydligt mer än krisstöd. Kristdemokraterna hakade på men värjde sig även de för prislappar.
Längst i sin stödiver gick SD som liksom C ville dubblera regeringens nötstöd med 375 kronor per vuxet djur. Partiet vill införa ett permanent stöd till mjölkproduktionen med 1 000 kronor per betande mjölkko. Dessutom vill man från och med 2019 införa en dieselskatt på dansk nivå vilket enligt partiets egna beräkningar skulle kosta staten cirka 1,6 miljarder kronor om året.
Inget av riksdagspartierna, inte ens Liberalerna, har tagit avstånd från regeringsförslaget vilket betyder att stödpengarna kommer att betalas ut oavsett vilka partier som bildar ny regering.
Önskar stark regering
Dagen efter valet innan det definitiva valresultatet var klart fick Lantbrukets Affärer en intervju med LRF:s ordförande Palle Borgström.
”Min favoritregering är en stark regering med egen majoritet som har kraften att genomföra reformer och förändringar”, säger han.
Det politiska klimatet är minst sagt turbulent. Hur står sig lantbruket i blåsvädret?
”Alla signaler till oss visar att det finns en bred uppbackning kring de gröna näringarna och vi driver själva en reformagenda för att dra fördelar av det goda opinionsläge vi har.”
Kan det till och med vara så att jämviktsläget rentav är bra ur ett LRF-perspektiv?
”Problemet är att det blir en väldigt komplex sak att bilda regering. Det gynnar varken oss eller samhället i övrigt”, avslutar Palle Borgström.
SD fortsatt i kylan?
Det är tredje valet i rad som sju av riksdagens partier valt att pariaförklara SD. Idag är det inte många som hävdar att metoden varit effektiv. Dagen efter valet skrev Aftonbladets politiske analytiker Wolfgang Hansson att de svenska partiernas inställning till SD är dödsdömd. Hansson, som knappast någon kan misstänka för högerextrema sympatier, avslutade:
”Oavsett om man tycker det är bra eller dåligt är sannolikheten stor att Sverige gör som många andra länder i Europa. Att några av de svenska riksdagspartierna framöver kommer att acceptera ett samarbete med SD. Frågan är snarare när än om.”
LRF som under Helena Jonssons ordförandetid tog till sig samma förhållningssätt till SD som Centern under Annie Lööf lär inte undgå att få ta ställning till om man kan behålla den linjen under den kommande mandatperioden.
av Sven-Olov Lööv