Lönsamhet lättare än låga investeringsutgifter

Både form och innehåll har varit framgångsrika när det gäller tävlingen Sveriges smartaste stall. I alla fall om man får tro Jonas Fjertorp, utvecklingsstrateg på Jordbruksverket och eldsjälen bakom tävlingen.

Vi är mycket glada för hur grupperna tagit sig an utmaningen som tuff med de höga ekonomiska ambi­tionerna”, säger Jonas Fjertorp, utvecklingsstrateg på Jordbruksverket och den som ligger bakom idén med tävlingen. ”I vissa fall kan vi ha spänt bågen lite väl hårt, men att det inte bedöms som realistiskt att nå något av målen är också ett resultat.”
En viktig del i arbetet har varit sammansättningen av grupperna, där Jonas velat få en mångsidig kombination av det forskningsbaserade och det praktiska. Även om det också har gjort uppgiften mycket svårare så har det gett en bredd. Genom att lyfta in en lant­brukare som det ska fungera för har man lyckats undvika att tävlingsbidragen ska bli rena skrivbordsprodukter.

Givande grupparbete
”Att arbeta tillsammans i grupp med olika kompetenser som ska komma överens om en lösning som ska vara bra för lantbrukaren har gett mycket. Där många varit involverade märks en positiv effekt på lösningarna”, säger Jonas.
Generellt sett har det varit svårare att nå låga investeringsutgifter än lönsamhet i drift. Det har också varit en utmaning för grupperna att det har varit hög­konjunktur, men det har å andra sidan gjort att risken att underskatta ut­­gifterna inte blir så stor.
”Vi kan också se att lönsamheten handlar mycket mer inom stallarnas utformning och val av plats och manage­ment än kostnaden för själva stallet. Flera lag har också arbetat med att utforma sina stallar med olika moduler som går att lägga till eller ta ifrån, vilket i sig gett en hög flexibilitet, vilket vi också efterlyst.”
Jonas är även nöjd med själva upp­lägget att ta fram smarta lösningar via en tävling i stället för en traditionell upphandling.

Tillitsstyrd reglering

”Det är första gången vi provar detta och vi kan se flera goda effekter”, förklarar Jonas. ”Vi har mobiliserat ett brett engagemang från branschorganisationer, byggföretag, forskare, slakterier, rådgivare och inte minst lantbrukare.
Vi saknar egentligen inga större aktörer.”
Formen med en funktionsupphandling istället för detaljstyrning ligger också i linje med Jordbruksverkets ambition att gå mot en mer tillitsstyrd reglering där myndigheten inte säger exakt hur det ska se ut, utan mer ser till vad man ska åstadkomma.
En sidoeffekt är också kopplingen till det regeringsuppdrag som Jordbruksverket fått att belysa frågan om den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom lantbrukets byggnader, och där
det i mitten av januari hölls en hearing om detta.
”Stalltävlingen kan nog hjälpa till att kasta ljus över den frågan och när vi summerar våra intryck ser vi att de viktigast behoven är att systematiskt utvärdera olika byggnadslösningar, att stärka utbildning för dem som ritar stallar, sprida kunskap till byggare och byggmaterialföretag, rådgivare och lantbrukare. Det behövs även utökad fortbildning. Dessutom behöver vi få en utvecklad förprövning.”

”Lönsamheten ­handlar mycket mer inom ­stallarnas ­utformning, val av plats och ­management än ­kostnaden för själva stallet”
Jonas Fjertorp, Jordbruksverket

Fler områden
Tävlingen avslutas med ett seminarium i Jönköping den 8 mars där alla lösningar kommer att presenteras och vinnarna koras.
”Jag tror att det här är en modell vi borde prova på fler områden”, säger Jonas, väl medveten om att det är han själv som har drivit den. ”Ett område är stallar för fågel eller med koppling till andra uppdrag vi fått inom strategin, exempelvis att utveckla goda affärsidéer med anknytning till livsmedels­produktion. Vi skulle också vilja stödja arbetssättet med breddad rådgivning i samband med byggnadsinvesteringar, som tydligt varit en av framgångsfaktorerna i tävlingen”, avslutar Jonas.
I samband med avslutningen av ­tävlingen kommer alla resultat att ­publiceras och vara fria att använda.

Av Lennart Wikström