Lönsamheten frånvarande på Mjölkens dag

Mjölkproduktionens fiender och utmaningar hamnade i fokus när Kristdemokraterna och LRF Mjölk för femte året ordnade Mjölkens dag i riksdagen den 6 mars. Lönsamhetsfrågorna däremot lyste med sin frånvaro.
Det vore för den skull orättvist att lasta arrangörerna för att medvetet ha dragits till negativism. En viktig orsak till uppmärksamheten kring mjölkens belackare var Sveriges Mjölkbönders pris Årets triggare som gick till Göteborgs-Postens reporter Michael Verdicchio för hans uppmärksammade reportageserie om djurrättsaktivisters brott mot svenska animalieproducenter.
Den lågmält sympatiske Verdicchios berättelse om hur han bestämt sig för att kartlägga arten och omfattningen av djurrättsaktivisternas trakasserier och brott mot lantbrukare slog an på djupet hos åhörarna. Som utsänd från en av lantbrukets facktidningar var det en lättnad att slippa frågor på temat ”varför har ingen av våra egna tidningar gjort det här jobbet tidigare?”

Klimatutmaning
Sveriges Mjölkbönders årsstämma hölls precis innan den publika Mjölkens dag avhölls i Gamla riksdagshusets förstakammarsal. Temat för dagen var ”Hur kan svensk mjölk bidra till lösningen på klimatutmaningen?” Ett tema som absolut är rätt i tiden men samtidigt så pass abstrakt att det inbjuder till floskelmakeri. Att kor framställs som miljöbovar är självklart något som upprör mjölkproducenter. Men frågan är om motargument som ”kor är inte bovar utan miljöhjältar” för så mycket framåt.

Ökad betalningsvilja
Moderator för paneldebatten var även i år LRF Östergötlands ordförande Peter Borring. Efteråt frågade vi hur mjölkproduktionen verkar ha utvecklats sedan mjölkdagarna drog i gång krisåret 2015.
”Den största förändringen tror jag är konsumenternas ökade betalningsvilja för svensk mjölkråvara,” svarar Peter Borring. ”Vi ser hur Arlas marknadsföring därför styrts om mot svenskproducerat på ett helt annat sätt än för sju-åtta år sedan. Men när det gäller att stärka mjölkens konkurrenskraft har inget hänt, och därför hörs ingen optimism. Inte så konstigt när vi fortsätter tappa både kor och produktion.”

Tappad produktion
Bland åhörarna fanns Lennart Holmström, tidigare expert på mjölkmarknad och statistik hos LRF Mjölk. På frågan om hur han uppfattar tillståndet i branschen efter temadagen blir svaret:
”Det märks att branschen har det tufft, med konkurrens och prispress. Att attraktionskraften bara nämndes i en bisats är nog symptomatiskt, vi tappar ju produktion år efter år och torkåret 2018 lade extra sten på bördan. Viktiga vardagsfrågor som lönsamheten kom lite på undantag idag. Jag vet inte riktigt hur de tänkt kring temat. Visst är hållbarhet ok, men det gäller för hela samhället.”

Mjölken motorn
Den långa och vindlande paneldebatten bjöd på såväl politiska bottennapp som kloka och efterlängtade signaler från olika makthavare i den gröna sektorn. För flera av de sistnämnda svarade Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin. Hon var mycket tydlig med sin åsikt att mjölkproduktionen är motorn i svenskt lantbruk och att det nu gäller att stärka lönsamheten i branschen.
”Vi har också fått en livsmedelsstrategi som är unik,” påpekade Christina Nordin. ”Det är första gången riksdagen beslutat om att svensk matproduktion ska öka.”
Axfoods miljöchef Åsa Domeij ville utifrån handelns perspektiv även hon fokusera på möjlig­heterna för mjölkbranschen:
”Det tycks som att sojan kan bli nästa palmoljefråga för handeln. Norrmejerier och Valio säger redan nej till sojan vilket ger vallen nya möjligheter. Jag ser också en potential i utslagskorna. Om de istället för att gå direkt till slakt slutgöds ett år minskar dels problemet med kons korta livscykel, dels får ägaren ett mycket bättre avräkningspris. Men då vill det också till att konsumenterna medvetandegörs om fördelarna med mjölkkoköttet.”

Av Sven-Olov Lööv