Allt tyder på att det i höst beslutas om bindande utsläppsvärden för ammoniak per djurplats för gris och fjäderfä. EU fastställer också en lista över vad som räknas som bästa möjliga teknik och det är viktigt att inte bli överraskad av de nya kraven.
EU styr som bekant sin del av världen med ett instrument som kallas direktiv. Nitratdirektivet, Vattendirektivet och Habitatdirektivet som berör jord- och skogsbruket känner de flesta till men det finns många fler. Ett nytt direktiv är under uppsegling och beslut väntas under hösten 2016 om förhandlingarna går i lås. Det gäller det så kallade Industriutsläppsdirektivet – IED – som ersätter det äldre IPPC-direktivet.
Fastlaget industribegrepp
Att benämna djurhållning som industri görs ofta av veganrörelsen men nu kommer även en formell sådan benämning från högsta ort. Det gör det troligen inte lättare att få bort den svenska benämningen ”miljöfarlig verksamhet” om jordbruk.
Förhandlingarna om IED har pågått under många år och EU har skapat ett IED-centrum i Sevilla i Spanien dit forskare och myndighetsfolk från hela EU fått resa på otaliga möten. I Sverige är det cirka 1 300 företag i ett trettiotal branscher som berörs och av dessa är det cirka 300 som är tillståndspliktiga lantbruk med djur, gårdar som står för merparten av den svenska animalieproduktionen.
Bindande värden för ammoniak
I IED:s lantbruksdel ligger fokus i hög grad på utsläpp av ammoniak från gödselhantering. Den största nyheten är att bindande gränsvärden införs för hur mycket ammoniak som får läcka och måttet blir kilo ammoniak per djurplats och år. Dessa värden får alltså inte överskridas.
Därför har en viktig fråga under resans gång varit om svensk gris- och fjäderfäproduktion klarar de föreslagna nya gränsvärdena. Preliminärt verkar det inte vara någon fara på taket men det saknas också mätningar av ammoniak från de många olika inhysnings- och utgödslingssystem som finns i verkligheten.
En annan fråga har varit och är hur lantbrukaren ska bevisa för tillsynsmyndigheten att gränsvärdena inte överskrids. I den bästa av världar går det att använda schablonvärden eller någon form av enkel massbalansberäkning. I värsta fall krävs faktiska mätningar vilket är mycket dyrt. Här pågår ett samarbete mellan Jordbruksverket och SLU i Alnarp för att undersöka om utsläppsvärden från andra länder i Nordeuropa kan användas i Sverige. Att mäta sig fram till representativa ammoniakvärden från riktiga svenska stallar skulle vara en omfattande utredning som kostar många miljoner som det inte är rimligt att branschen bekostar.
Taktiskt spel
Som i alla internationella förhandlingar finns ett mått av taktik eller tjuv- och rackarspel. På ett av de många mötena föreslog Danmark att gränsvärdena för tillåtet ammoniakutsläpp per grisplats skulle skärpas från 2,6 till 2,2 kg ammoniak.
Den plötsliga omtanken om miljön från den stora grisnationen är anmärkningsvärd. Anledningen var troligen att de såg att de själva klarar detta men ville försvåra för konkurrenter främst i sydligare länder. Sverige och några länder stöttade Danmarks förslag men det gick inte igenom.
BAT-slutsatser viktiga
Kärnan i IED är de så kallade BAT-slutsatser som fastställs för varje bransch och som ska följas. BAT betyder Best Avaiable Technique och för gris och fjäderfä finns cirka 30 sådana BAT-slutsatser för utfodring, lukt, buller, damm, gödselhantering med mera.
Exempelvis finns det fyra BAT att välja på för att inte överdosera slaktgrisar med protein: Balansera protein mot energiinnehåll i fodret, fasutfodring, tillsätta aminosyror till lågproteinfoder och att tillsätta andra godkända fodertillsatser. Någon av dessa fyra BAT-metoder ska användas och det ska redovisas vilken som används.
En annan nyhet är att det regleras tydligare hur ofta tillsynsbesöken kommer att ske och vad som ska kontrolleras.
Ingen anledning till panik
Bindande utsläppsvärden och uppstyrd tillsyn låter inte som ljuv musik, men Jordbruksverket som är svensk expertmyndighet för IED för lantbruk är trots allt inte oroade. Agronom Johannes Eskilsson har följt förhandlingarna under lång tid.
”Jag tycker inte att lantbrukare behöver oroa sig för de nya BAT-slutsatserna”, säger Johannes. ”Men de behöver vara medvetna om att en uppdatering av BAT-slutsatser är på gång som bland annat kommer att innebära en något mer omfattande miljörapportering och egenkontroll.”
Kommer några svenska djurslag att få problem med de föreslagna gränserna för ammoniakutsläpp per djurplats?
”Vi bedömer att de svenska anläggningarna ligger bra till i förhållanden till de föreslagna gränsvärdena per djurplats för alla djurslagen, främst baserat på att anläggningar i denna storleken är förhållandevis moderna i Sverige. Tyvärr har vi inte så detaljerade schablonvärden för vissa djurgrupper, exempelvis suggor och smågrisar, så där är vi något osäkra på hur svenska anläggningar står sig jämfört med gränsvärdena.”
Djurskyddskrav går före
Under resans gång har det diskuterats att de svenska utrymmeskraven i boxen gör att det blir mer ammoniak per djurplats. Kommer det att ställa till problem nu?
”Vi har diskuterat om de djurskyddskrav vi har i Sverige skulle kunna orsaka högre ammoniakavgång per djurplats och i så fall orsakat av större andel strö och större utrymme per djur, men vi har inte några mätningar eller annan data som kan bekräfta att detta verkligen skulle vara ett problem. Inget tyder alltså på att vi i Sverige inte skulle klara föreslagna gränsvärden på grund av djurskyddskrav.”
”En viktig del i den diskussionen är också att det i BAT slutsatserna för svin- och fjäderfäanläggningar uttryckligen står att de ej är tillämpliga om de kolliderar med annan lagstiftning som exempelvis djurskyddslagstiftning,” avslutar Johannes.
Vänta inte
Det är viktigt att ledningen för de gris- och fjäderfägårdar som omfattas av det nya utsläppsdirektivet sätter sig in i det så snart det börjar gälla vilket alltså kan bli under året. Även om gården har fyra år på sig från att BAT-slutsatserna antagits till att utsläppsvärdena ska följas, ska det redan under 2017 redovisas i företagets miljörapport vilka ammoniakutsläpp som stallet har.
För gårdar som expanderar och söker prövning för första gången tillämpas de nya BAT-slutsatserna från början. Här har rådgivare en viktig funktion att fylla och en del länsstyrelser har redan haft träffar för sina kommuner och andra för att informera. Även Jordbruksverket förbereder sin hemsida med nytt vägledningsmaterial.
Till sist är det som vanligt att även om centrala myndigheter ger lugnande besked är det ett orosmoment hur länsstyrelser och kommuner kommer att uppfatta, tolka och tillämpa de nya reglerna. Goldplating – att förse det gemensamma EU-direktivet med särskilda svenska tillägg – undanbedes. Det räcker mer än väl med de nya krav som ställs i det nya direktivet.
Av Markus Hoffmann