Miljöåtgärder skräddarsydda till platser och arter och högre ersättning för faktisk nytta. Det skulle öka medborgarnas och politikernas acceptans av landsbygdsprogrammet konstateras i en ny EU-rapport. Men det gör knappast stödvillkoren enklare.
Under varje period med EU:s landsbygdsprogram används hundratals miljarder kronor för en mängd olika saker på landsbygden. Och på så mycket som 25 procent av åkermarken i EU utförs det miljöåtgärder med ersättning från landsbygdsprogrammet. Det är med andra ord enorma resurser som kan göra stor nytta för hela samhället.
Men mycket går att göra bättre och om budgeten framöver kommer minska till följd av bland annat Brexit kommer nog kraven öka på mätbar nytta.
Därför har kommissionen låtit forskare sammanställa fakta om funktionen hos en mängd olika stöd. Nedan finns ett axplock.
”Resultatbaserad ersättning fungerar bra för biologisk mångfald”
2,8 miljarder till Polska fåglar
För att gynna fåglar som lever i gräsmarker i Polen spenderades cirka 2,8 miljarder kronor under perioden 2007–2014. En grupp forskare studerade 585 områden där fågelstöd betalts ut och fann att det inte var fler av de viktiga arterna där än i kontrollområden. En orsak var att den vanligaste åtgärden är senarelagd slåtter för att skydda fågelungar. Men det missgynnar istället andra fågelarter som vill ha kort gräs. Dessutom är fågelrikedomen stor i Polen även utanför åtgärdsområdena.
Slutsatsen var att framöver behöver de åtgärder som ska betalas för, skräddarsys för varje område och anpassas till olika arter. ”One size fits all” passar alltså inte alla fåglar.
Fler arter ger mer pengar
En av de stora snackisarna i EU är resultatbaserade ersättningar. Det pågår tester i flera länder, inklusive Sverige, över hur de skulle kunna utformas. Det handlar alltså om att få betalt för den nytta som görs istället för en åtgärd.
I den tyska delstaten Baden Wurttenberg betalas sedan år 2000 miljöersättning till lantbrukare som kan visa att de har minst 4 av 28 indikatorarter av blommor på sin mark. Efter 2014 ändrades det till två nivåer med betalning för fyra respektive sex arter.
Forskarna drar slutsatsen att resultatbaserad ersättning fungerar bra för biologisk mångfald. Men i just detta fall hade ersättningen behövt vara lite högre då tyska regeringen samtidigt infört ett generöst biogasstöd som lockar till odling av substrat för rötning istället.
Bra även i Sverige
Även om det inte finns med i kommissionens rapport visade högskolan i Halmstad för några år sedan att flera fågelarter och ett par grodor kunnat flyttas bort från den svenska rödlistan över hotade arter. Det är tack vare de cirka 3 000 våtmarker som svenska lantbrukare anlagt med hjälp av miljöersättningar från EU.
Att ha räddat utrotningshotade arter är en fin sak att ha medverkat till som bonde. Sådana hjältedåd måste kommuniceras till konsumenterna och skulle passa fint på ett mjölkpaket.
Av Markus Hoffman