Miljardbelopp satsas på lantbruksrobotar

Robotar är helt avgörande för övergången till ett mer uthålligt lantbruk menar nederländska forskare. F­oto: Small Robot Company.

Amerikanska analysföretaget Transparency Market Research räknar i en rapport med 24 procents ökad efterfrågan på lantbruksrobotar inom de närmsta fyra åren. Forskaren Erik Pekkariet i Nederländerna håller med.
”Inom de närmaste tjugo till trettio åren kommer robotarna att stå för merparten av arbetskraften vid livsmedelsproduktion.”

”Inom tjugo till trettio år kommer den huvudsakliga arbetsstyrkan inom vår livsmedels­produktion att utgöras av robotar”, menar Erik Pekkariet, Wageningen University and Research.

Samtidigt som lantbruks­näringen står inför allt större problem med att rekrytera arbetskraft växer världens befolkning och behovet av våra produkter ökar stadigt. Därtill kommer att tillgången på mark är oförändrad eller minskande och bruket av kemikalier måste minska. Det är därför ganska självklart att forskare och maskintillverkare allt mer flyttar över fokus till autonom teknik.
Mjölkningsrobotar orsakar inte längre några höjda ögonbryn. De har snabbt visat sig vara pålitliga och effektiva hjälpmedel i mjölkproduktionen och tas nu för något av en självklarhet. Att samma utveckling faktiskt är på gång ute i fält känns dock fortfarande som något av s­cience fiction. Även om var och varanna­n trädgård idag hålls prydlig med hjälp av autonoma gräsklippare vill vi inte riktigt föreställa oss att produktions­jordbruket är på väg åt samma håll.
För analytiker världen över råder dock ingen tvekan om att bollen är stadd i tydlig rullning.

Skapa regn
Rapporten från Transparency Market Research, TMR, konstaterar att det inte bara är anställd arbetskraft som lantbruket saknar världen över, det börjar också bli allt svårare för lantbrukare att få kommande generation att ta över v­erksamheten. De ”grånande bönderna” har blivit ett etablerat uttryck och ger ytterligare motivation för effektivisering med hjälp av robotar.
Kraven på minskad miljöpåverka­n genom optimerad användning av kemiska växtskyddsmedel och gödningsämnen bidrar också till att blickarna faller på robotar. Deras betydelse för precisions­jordbruket är tydlig. Ytterligare ett a­rgumen­t för robotar är enligt rapporten att de kan öka säkerheten genom att ta över farliga uppgifter.
Rapporten nämner ett antal upp­gifte­r som robotar i första hand är lämpad­e för. De är ogräsbekämpning, sådd och plantering, markanalyser, miljö­övervakning och överraskande spås robotar även komma till användning för att minska vattenbrist under torr­perioder genom att tvinga moln att ­sl­äppa ifrån sig regn.

Miljardomsättning
Att robotarna kan öka produktiviteten och därmed lönsamheten i lantbruket anser TMR som självklart. När den tekniska utvecklingen medför lägre kostnader för de nya maskinerna samtidigt som inköp i många länder kommer att subventioneras antas försäljningen ta fart på allvar. Analytikerna räknar med att handeln med lantbruksrobotar världen över kommer att omsätta motsvarande 57 miljarder kronor redan år 2024.
Vägen framåt är dock inte spikrak. Hinder som bromsar utvecklingen är till exempel lagstiftning kring användandet av autonoma maskiner. Även bristande intresse för den nya tekniken, framför allt i utvecklingsländer, ses som ett h­inder. TMR poängterar också att kommersialiseringen av den nya t­ekniken kräver tid och insatser, som aktörerna måste vara medvetna om för att få l­önsamhet i p­roduktionen.

Nya odlingsformer
För Erik Pekkeriet, chef för den industr­iella forskningen om robotar i li­vsmedels­produktion vid Wageningen University and Research i Nederländerna, är det ingen tvekan om huruvida robotar k­ommer att finnas på våra gårdar i fram­tiden, han anser att de är en nödvändig ingrediens för att möjliggöra framtidens lantbruk.
”I Nederländerna fokuserar vi på att skapa ett uthålligt, cirkulärt j­ordbruk och många har till exempel börjat använda sig av nya odlingsformer som mellan­grödor och multipla grödor vilka ger tåligare grödor och ett högre ekonomiskt utbyte per kvadratmeter. För att lyckas fullt ut med detta är det en absolut förutsättning att kunna ta hjälp av robotar”, konstatera­r han och tillägger att han är övertygad om att robotar kommer att stå för den huvudsakliga arbetsstyrkan inom livsmedels­produktion redan inom tjugo till trettio år.

”Vi har redan flera projekt kopplade till den nya testbädden”, konstaterar projektledare Jonas Engström. Foto Rise

Draghjälp från bilar
För att få genomslagskraft för robotarna krävs dock helt nya affärsmodeller och att starka investerare är med och finansierar de kommande årens utvecklingsarbete. När de nya odlingssystemen väl är på plats är Erik Pekkeriet helt säker på att kostnaderna för tekniken kommer att vara rimliga för att ge god ekonomi och ekologi i produktionen.
Ett annat hinder som gör att redan nu fungerande teknik inte kommer till användning är lagstiftningar angående ansvarsfrågan i olika länder.
”Det finns redan autonoma traktorer som körs som slavar till exempel vid tröskning i länder som USA och Australien. Att de inte har större spridning har med ansvaret att göra. Med ett system där lantbrukaren tar på sig ansvaret kan det problemet lösas redan med dagens lagstiftningar.”
”Det är faktiskt lättare att hantera en autonom traktor än en autonom bil. Bilar framförs i trafik och måste ta hänsyn till flera andra trafikanter. Jag tror att forskningen kring autonoma bilar kommer att ge draghjälp åt autonoma traktorer.”

Enkla maskiner
Erik Pekkeriets vision om hur vi kommer att använda robotar i framtidens lantbruk inkluderar relativt enkla maskiner. Han ser framför sig hur uppgifter som ogräsrensning, gödsling och eventuellt bevattning utförs av autonoma redskap med en arbetsbredd av två till tre meter. Troligen kommer redskapen att drivas av elmotore­r, helst med solenergi som drivkälla.
De kommer att arbeta dag som natt utan att ta helgledigt. Det innebär att de relativt långsamt förflyttar sig över fälten vilket dock kan medföra ett problem, lägligheteffekten kan bli lidande.
”Det kan betyda att vi måste tänka oss andra system för till exempel skörd”, menar han men reflekterar samtidigt att skördetillfällena kanske kommer att vara mer utdragna över tid i framtida odlingssystem.

Av Sofia Barreng