Ännu en maskin för strimsådd har gjort entré i Sverige. Två Pro-Til från brittiska tillverkaren Mzuri sår i höst sina förstahektar på svensk jord.
”Jag har haft ögonen på maskinen i några år och tror mycket på produkten”, säger Lars Nilsson från importören Agrimatiq AB.
En av maskinerna rullar hos Ulf Hansson på Björnstorps gård utanför skånska Dösjebro. Ulf brukar 350 hektar och stod i begrepp att byta ut både plog och såmaskin.
”För fem år sedan köpte jag en Simba X-Press tallrikskultivator och började med reducerad jordbearbetning på delar av arealen. Det föll väl ut, jag fick bland annat minskade problem med jordflykt på mina lättare jordar”, berättar Ulf.
När plogbytet närmade sig var alltså Ulf redan inne på att det fanns andra vägar att gå än att bara ersätta sin plog med en ny plog. Han hade dessutom varit några gånger i England och tittat mer på reducerad jordbearbetning.
I samråd med Lars Nilsson från Agrimatiq valde Ulf att beställa en fyrameters bogserad strimsåmaskin från Mzuri. Ni som besökte årets Borgeby fältdagar hade möjlighet att se den. Ulfs maskin anlände till svensk mark just i tid för mässan.
Återpackar
Företaget Mzuri är som många andra lantbruksmaskintillverkare sprungna ur en egen lantbruksverksamhet. Bakom Mzuri står Worcestershirebaserade lantbrukaren Martin Lole. Förutom strimsåmaskinen Pro-Til tillverkar företaget även halmharvar och alvluckrare med och utan såaggregat.
Pro-Til bearbetar, återpackar, sår samt harvar i en överfart. Först sitter en tandad skivrist som skär halmrester och banar väg för en kultivatorpinne med gåsfotskär och utlopp för gödning. Därefter kommer en rad med hjul som återpackar och bär hela maskinens tyngd fördelad på hela arbetsbredden.
En dryg halvmeter bakom bärhjulen kommer såaggregatet som går att få med rak bill eller gåsfotsbill.
Direkt efter såbillen återpackas såraden av ett hjul som går att få i olika bredder. Sist sitter fjädrad harv
pinne.
Fler hästkrafter
Ulf Hansson har hunnit så både raps och spannmål med den nya maskinen och han är nöjd med både funktion och uppkomst.
”Vi hade lite problem med att få hydrauliken att fungera som den skulle i början, men tillverkaren hjälpte oss med det”, berättar han.
Samtliga grödor på Björnstorp tröskades med låg stubb. Själva sådden gick bra, även om Ulfs traktor nog var i minsta laget.
”Traktorn är på 235 hästkrafter och det är klart att den gick lite tungt i uppförsbackarna.
Helst hade jag nog velat ha mellan 250 och 300 hästkrafter, men det jag har får duga.”
Ulf tycker att vridprovet var lite knepigt första gången,
men har lärt sig knepet nu. Att gödningslådan är lite för liten är ett större problem och återkoppling har skett till tillverkaren.
Ökad kapacitet
Förutom erosionsproblemen var minskad arbetsåtgång ett av Ulfs viktigaste argument för att testa strimsådd på gården. Årets höstbruk visade att han tänkt rätt. Han har förutom sin egen areal även haft tid att köra åt grannar och att fönstret för sådd av raps och fångstgrödor i år var mycket litet utgjorde inga problem alls.
Ulf har kunnat köra 7–9 kilometer i timmen och uppskattar att han sår 2,5–3 hektar i timmen med maskinen. Lars rekommendation att välja en fyrametersmaskin istället för entremeters som Ulf först tänkt sig visade sig vara ett klokt beslut.
”Eftersom jag även odlar rödbetor, potatis och sockerbetor är det mycket som ska hinnas med på hösten.”
Klarar halm
Att det blev just en maskin från Mzuri är han också nöjd
med.
”Maskinen har stor volym och klarar mycket halm, även om jag nog tror att det kan vara bra att köra en vända med en halmharv om det är riktigt stora halmmängder. Vid mindre halmmängder går det bra att ta bort skivristen, men vid rapsstubb och högre spannmålsstubb är den helt nödvändig.”
Han menar också att Mzuris återpackning är mycket bra och Lars håller med.
”Risken är att den luckrade jorden i den bearbetade raden blir för lucker och fungerar som en vattenhållande svamp. Packningsrullen gör att jorden istället släpper igenom vatten som den ska.”
Radavståndet mellan de elva raderna är på Ulfs maskin
36 centimeter och varannan rad går att hissa upp för ett radavstånd på 72 centimeter. Detta är dock inte aktuellt för Ulf.
Fångstgrödor
Sedan några år tillbaka etablerar Ulf fångstgrödor efter skörd. I år har han sått oljerättika på fält där han i vår ska etablera sockerbetor och potatis. Han har även sått svarthavre, även kallad luddhavre, och fodervicker efter höstvete inför odling av maltkorn till våren.
Motivet är att minska problemet med jordflykt, att öka markens näringsinnehåll och att förbättra strukturen.
”Jag har valt fångstgrödor med djupa rotsystem vilket förbättrar markprofilen och har en dränerande effekt.”
Ulfs åkerareal är uppdelad i två områden, det ena har lättare sandjordar, det andra något tyngre jordar med en lerhalt på 15–25 procent.
Kompanjongröda
Inför beslutet att gå över till strimsådd gick Ulf och Lars med spade i hand och grävde provgropar på många olika ställen.
Resultatet visade att de jordar som redan odlats med reducerad jordbearbetning hade god struktur och saknade plogsula. Övriga jordar hade plogsula, men i det stora hela hyfsad struktur. Nu är målet att ytterligare förbättra strukturen och vid sådd av årets höstraps valde Ulf därför att testa samodling. Tillsammans med rapsen såddes alexandrinklöver vars rötter är bra på att penetrera jorden och dessutom bryts ner relativt snabbt.
”Jag använde mig av aggregatet för spridning av snigelpellets och drog en slang till varje såbill. Uppkomsten ser hyfsad ut och framför allt är rötterna riktigt djupgående.”
