Mjölk är kött

”Nu tänds ett hopp om att de som klarat sig igenom stålbadet ska kunna tjäna pengar igen”

I takt med att lönsamheten i mjölkproduktionen försämrats har svenska nötköttsproducenter lyckats få upp sina ersättningar till rekordnivåer. Det är ­naturligtvis resultatet av ett långvarigt och systematiskt arbete med att lyfta det som brukar kallas svenska mervärden som djur­omsorg och antibiotikafrihet. I botten ligger dock en förändring i omvärlden där sådant som ursprung och omsorg om råvaran kommit att lyftas fram. Konsumenter kräver transparens, redlighet och äkthet, något som i allra högsta grad har gynnat svensk produktion.

Handels betydelse
Men vi ska heller inte glömma bort att handeln – ­åtminstone delar av den – också har spelat en mycket viktig roll för att lyfta det svenska. Bergendahls var egentligen först ute med att utlova att allt deras färska styckade kött skulle vara svenskt. Ica följde sent omsider efter och tog ett anatomiskt ansvar för sin försörjning av svensk gris. Idag profilerar ­butikerna gärna det svenska.
Profilering av svenskt kvalitetskött driver efterfrågan och gynnar naturligtvis också det importerade, men det är också rimligt på en fri marknad där det råder brist på inhemskt producerat.

Mjölk ger kött
Många förknippar kanske nötkött med extensiv betesdrift, men fortfarande är mjölkproduktionen den ­viktigaste leverantören av livdjur. Ur ett företagsekonomiskt och marknadsperspektiv är det ett utmärkt tillfälle att ­diskutera produktmixen mjölk-kött. När mjölkproduktionen ­pressas med låga priser och dålig lönsamhet och nötkötts­produktionen aldrig haft bättre förutsättningar borde det vara självklart att försöka hitta en mix mellan mjölk och kött som ökar den ekonomiska uthålligheten.

Optimera mixen
Men med den inskränkta produktionsinriktning som ofta råder, leder dagens situation till en ensidig satsning hos de mjölkproducenter som vill överleva på ökad mjölk­produktion. Med tanke på de egentligen helt öppna skott som finns mellan mjölk och kött borde det naturliga i ett läge med lågt mjölkpris och högt pris på nötkött vara att optimera mixen mellan de båda, det vill säga anpassa produktionen i mjölkproduktionen till de lägre intäkterna och istället producera mer nötkött. Det skulle också öka ­flexibiliteten i råvaruförsörjningen och också göra det möjligt att öka marknadsandelen för svenskt kött.

Verktyg saknas
Att kunna spela med både kött och mjölk gör mjölk­företagen mindre sårbara och ger dem också en konkurrens­fördel ­gentemot renodlade nötköttsproducenter som inte har samma flexibilitet. Tyvärr är vårt intryck att rådgivning och stöd idag alltför mycket inriktats mot den renodlade mjölkproduktionen och att mjölkföretagarna idag saknar utvecklade verktyg för att optimera balansen med både kött och mjölk som marknad. I bidragskalkylerna avfärdas den potentiella köttproduktionen som livkalv. Istället är före­tagarna hänvisade till sin egen kalkylförmåga eller intuition.

Stryktåliga mjölkbönder
Som tur är uppvisar svenska mjölkproducenter en oväntad stryktålighet. Låga priser och ständiga upprepanden om mjölkkrisen i media till trots, är det många som tror på sin verksamhet och vill fortsätta. Vi kan i det här numret av Lantbrukets Affärer Mjölk visa att krisen inte har gjort att andelen nedlagda mjölkföretag ökat. En iakttagelse är att flera faktiskt klarar att producera om inte med lönsamhet så i alla fall utan att förlora pengar.
När nu mjölkpriserna börjar höjas – om än försiktigt – tänds ett hopp om att de som klarat sig igenom stålbadet ska kunna tjäna pengar igen.