Möjlig regellättnad på gång för mjölkföretagare

Inledande samråd kan komma att ersätta ­tillståndsplikt för stora mjölkbesättningar.

Det ligger ett förslag från Naturvårds­verket på regeringens bord att förenkla tillståndsprövningen för mjölkgårdar. Det skulle innebära ett steg i rätt riktning men beror som vanligt på länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning.

Regeringen har tidigare gett Naturvårdsverket i uppdrag att undersöka vilka krav som ska ställas på att utföra en miljökonsekvens­beskrivning (MKB) för verksamheter som benämns miljöfarliga. Bakgrunden är att säkerställa att Sverige följer EU-­rättens regler. EU ställer krav på medlemsländerna att i det så kallade MKB-direktivet göra en miljökonsekvens­bedömning för verksamheter som kan antas medföra ”betydande miljöpåverkan”. Men Naturvårdsverket konstaterar i sin rapport till regeringen att ”…när det gäller tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter har Sverige idag i många fall strängare krav än MKB-direktivet.” Det beror till stor del på svenska miljöbalkens utformning med dess indelning av verksamheter i olika kategorier och där lantbruk är klassat som miljöfarlig verksamhet.

Samråd om miljöpåverkan
Naturvårdsverket har gått igenom ett stort antal olika företag och verksam­heter, bland annat stora djurgårdar. Den genomgången visar att mjölk­gårdar med mer än 400 djurenheter och som alltså är tillståndspliktiga ska flyttas från ­kategorin ”alltid betydande miljö­påverkan” till att det istället ska göras en ”behovsbedömning” om så är fallet.
Det betyder att mjölkföretagaren behöver ta fram ett samrådsunderlag och samråda om frågan om ­betydande miljö­påverkan med länsstyrelsen, och ­grannar. Efter det ska länsstyrelsen avgöra om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om läns­styrelsen tycker, så ska ett avgränsningssamråd göras och en MKB. Annars räcker det med att i en ”liten miljökonsekvens­beskrivning” bedöma miljöeffekterna.

”Det riskerar att skapa mer osäkerhet och i värsta fall ­förlänga tillståndsprocessen”

Fortsatt krångel
Lättnaden består alltså i att inte ­behöva göra en lika omfattande MKB som idag. För djurgårdar som är mindre än tillstånds­pliktiga och men så stora att de kräver anmälan till kommunen ­föreslår Naturvårdsverket att de flyttas från kategorin ”behovsbedömning” till ”inga krav”.
Men som en del läsare nog redan förstått av stycket ovan så återstår en hel del krångel. Frågan är om tillstånds­processen kommer att gå så mycket fortare om det införs ett nytt moment i form av ett undersökningssamråd. Det riskerar att skapa mer osäkerhet och i värsta fall förlänga tillståndsprocessen för de gårdar där länsstyrelsen ändå i slutändan kommer att bedöma att det råder betydande miljöpåverkan.

Kräver mod
Frågan är om enskilda handläggare på länsstyrelser ens kommer våga över­väga att en stor djurgård med tusentals ton gödsel inte har betydande miljö­påverkan. Här finns en risk att känslor påverkar bedömningen. Bara det ­faktum att ordet ”djurfabriker” finns och används antyder att många människor har svårt att förlika sig med att djur­hållning ibland är storskalig. För andra produkter som bilar, tandborstar eller annat förutsätts att de görs i stor skala för att de ska bli så billiga som ­möjligt men för mat och djurhållning finns andra föreställningar hos många.
Det som behövs nu är för det första att förslaget verkligen går igenom hos ­regeringen. Därefter behövs en bra branschspecifik vägledning som hjälper handläggare på kommuner och länsstyrelser att våga göra bedömningen att ett stort mjölkföretag inte alltid medför betydande miljöpåverkan. Jordbruksverket har tillstyrkt förslaget och borde medverka med sin kunskap i en sådan vägledning.

Av Markus Hoffman