
Fortfarande betyder ogräsmedlen mycket för avkastning och lönsamhet i spannmålsodlingen. En uppskattning säger att generellt ger den kemiska ogräsbekämpningen en merskörd på 20 procent.
I försök förra året låg effekterna i flera fall långt över detta.
Vid ett försök att väga samman de många uppskattningar som gjorts för få ett värde på kemisk ogräsbekämpning hamnar tyngdpunkten någonstans omkring 20 procent av skördevärdet. Samtidigt är det inom ogräsregleringen som vi inom växtodlingen hittar de flesta tillämpbara ickekemiska metoderna som ogräsharvning, falsk såbädd med mera.
Men sällan får vi så tydliga bevis på värdet av att bekämpa ogräs och betydelsen av de kemiska ogräsmedlen som under det gångna året.
300 procent
”I det gånga årets försök kan vi konstatera att vi fått mycket goda effekter av alla behandlingar”, berättade Henrik Hallqvist, Jordbruksverket och något av landets expert på kemiska ogräsreglering när han redovisade försöksresultaten för 2014 på Växjö Möte i början av december förra året.
I försök med bekämpning av ogräs i höstvete gav behandlingarna skördeökningar på över 300 procent jämfört med obehandlat, som låg på en skörd på 2 190 kg/ha. Det var alltså mycket kraftigt reducerade skördar på grund av högt ogrästryck och gynnsamma förhållanden.
”I försöket i Everöd sydväst om Kristianstad gav de olika behandlingarna mellan 406 och 428 i relativtal jämfört med obehandlat, samtidigt som skillnaderna mellan de olika behandlingarna inte var så stora. Bäst effekt gav 0,15 l Bacara och 0,6 l Cossack med 0,5 l Mero och en blandning med 0,25 l Bacara, 1,8 l Roxy, 15 g Nautius och 0,6 l Flurostar.”
En förklaring till den låga skörden i obehandlat led var enligt Henrik stor förekomst av åkerven med marktäckning på upp till 80 procent. Effekten av behandlingarna var också starkt kopplade till effekten mot åkerven.
Låga grundskördar
I ett försök med mycket hög förekomst av rajgräs på mellan 400 och 500 plantor per kvadratmeter gav behandlingar med olika blandningar skördeökningar på mellan nästan fyra och drygt 5,5 gånger. Grundskörden i obehandlat var mycket låg, 1 790 kg/ha. Högst skördeökning med 465 procent eller 8,3 ton (!) gav en höstbehandling med två liter Boxer, 0,1 liter Legacy och 165 g Broadway plus vätmedel.
I andra försök med bekämpning av både gräs- och örtogräs har inte effekterna varit lika slående, men helt i nivå med de förväntade.
Måttlig sandlosta
”I tre försök med behandling mot sandlosta och örtogräs i höstvete ligger effekten av behandlingarna väl samlade kring 20 procent med mycket små skillnader mellan de olika leden.”
Skörden i obehandlat med en marktäckning av sandlosta på 39 procent låg på 7 330 kg/ha. Effekten mot ogräset låg mellan 23 och 80 procents och skördeökningarna mellan 1 300 och 1 600 kg per hektar. Leden skiljde sig knappt signifikant från varandra, utan Broadway, Monitor och Attribut T hade så gott som samma effekt.

God effekt mot vitgröe
I försök med behandling mot vitgråe och örtogräs i höstvete gav behandling med en blandning av 0,9 l Cossack och 0,3 l Bacara Forte plus en halv liter Mero nästan 100 procents effekt mot vitgröen och en skördeökning på 31 procent eller drygt 2 320 kg/ha.
Det är inte bara vid behandling mot konkurrerande gräsogräs i höstvete som vi kan se goda effekter. I ett försök på Gotland mot pilört i vårkorn med en marktäckning på 82 procent i obehandlat och en grundskörd på 1 220 kg/ha uppnåddes skördeökningar på mellan 138 och 323 procent. Bäst effekt hade 30 g Ally Class med 0,8 l klassisk MCPA och 2,5 l Ariane.
”Effekterna mot pilörten var 99 respektive 95 procent. Däremot hade ren Express och Balance SX tillsammans med Starane betydligt sämre effekt, vilket gör att vi har anledning att misstänka att pilörten på det här fältet har utvecklat resistens mot Express”, konstaterade Henrik.
Resistent våtarv
Problemet med ökad resistens mot sulfonylureorna, de så kallade ALS-hämmarna, har varit känt en längre tid. Problemet för svenska växtodlare när problemet dyker upp är alternativa preparat i spannmålsodlingen.
”Ett ökande problem är resistent våtarv, som börjar bli väldigt vanlig på lättare jordar och mulljordar med stor andel spannmål i växtföljden”, berättade Margareta Björk från Växa i Halland.
Vid en inventering av tio vårvetefält som behandlats med enbart Attribut Twin eller Chekker Power våren 2013 återfanns resistent våtarv på fyra fält.
”Problemen finns även där ALS-hämmarna blandats med preparat med andra verkningsmekanismer”, berättade Margareta. ”Vi tror att det kan bero på att blandningspartnern har en svagare effekt än ALS-hämmaren och därför egentligen inte motverkar utvecklingen av resistens.”
Pilört och gullkrage
Andra ogräs där Margareta och hennes kollegor sett resistensens är hos pilört och gullkrage på enstaka fält. Sämre effekt mot dån och åkerbinda har också gett upphov till misstankar om utvecklad resistens, men det har ännu inte bekräftats.
Vilka alternativa behandlingar finns att tillgå om eller när resistensen dyker upp?
”Mot våtarv har Starane och andra medel med fluroxipur god effekt om dos och temperatur är tillräcklig. Även behandling på hösten med Boxer och Bacara har god effekt, liksom Legacy om dosen ät tillräckligt hög”, sade Margareta. ”Pilörten måste bekämpas tidigt med exempelvis hög dos Ariane eller Ally Class, även Starane i högre doser fungerar.”
Kostsamma alternativ
Det främst halländska ogräset gullkrage kan kontrolleras med Matrigon eller Ariane spetsad med Matrigon, men det är vad Margareta kallar en kostsam kur.
”Vi har problem med resistens mot sulfonylureorna, där alternativen ofta är kostsamma, och där blandning med en verksam partner inte visat sig vara en garanti mot utveckling av resistens. Bra växtföljd med varierande behandlingar och jordbearbetning minskar problemen”, avslutade Margareta.
Av Lennart Wikström