Mot bakgrund av Livsmedelsstrategins mål med en ökad svensk livsmedelsproduktion är det extra intressant att ta del av Jordbruksverkets senaste marknadsrapport. Den ger en bild av en svensk mjölkproduktion och mejerinäring som går åt rakt motsatt håll.
Mellan år 2008 och 2016 ökade konsumtionen av mjölk och mejeriprodukter med knappt fem procent i reala priser, varav färsk mjölk minskade med 15 procent och ostkonsumtionen ökade med 13 procent. I volym ökade konsumtionen av mejeriprodukter med motsvarande 20 procent, vilket totalt innebär att konsumentpriset i reala termer minskade med en åttondel. Konsumtionen per person och år ökade under samma period med 12 procent.
Produktionsbalans
Marknadsandelen för svenska mejeriprodukter minskade i volym från 93 procent 2008 till 73 procent 2017. Den svenska invägningen minskade med 6,5 procent från 2 987 Mkg till 2 794 Mkg. Samtidigt ökade importen under samma tid från 1 141 Mkg till 1 767 Mkg, en ökning med 55 procent. Svensk mjölkproduktion minskar alltså på en växande marknad.
Konsumtionsmjölk är den produkt som är enklast att möta marknaden med, och där är även konkurrensen mot utländska aktörer minst. Mellan 2008 och 2017 minskade mejeriernas produktion av konsumtionsmjölk med 15,6 procent, vilket tämligen väl följde konsumtionsminskningen. Produktionen av syrade produkter minskade med knappt 12 procent, medan konsumtionen minskade med 3,5 procent. Produktionen av grädde ökade med 13 procent, medan konsumtionen ökade med 20 procent. Mest anmärkningsvärd är utvecklingen när det gäller ost, där produktionen minskade med 23,6 procent samtidigt som konsumtionen ökade med 16 procent!
Av invägningen stod Arla för 66 procent och Skånemejerier för 16 procent. Även om svenska mjölkproducenter är medlemmar i Arla ekonomisk förening är de i minoritet, vilket innebär att 82 procent av invägningen gjordes till mejerier som kontrollerades av utländska ägare.
Import av enkla produkter
Mot den bakgrunden blir det också väldigt intressant att se vilka länder importen kommer ifrån. 2013 kom den största volymen mjölk och grädde från Tyskland, 12,7 av 43,9 Mkg, eller 29 procent. År 2017 kom störst andel, 22,1 av 40,9 Mkg, eller 54 procent från Danmark.
Av syrade produkter kom 2017 34 procent från Finland, 22 procent från Tyskland och 14 procent från Danmark. När det gäller osten kom 38 procent från Danmark, 21 procent från Nederländerna och 16 procent från Tyskland. Det innebär att 75 procent av den importerade osten kom från länder som präglas av bulkproduktion. Mellan 2013 och 2017 ökade import av ost från övriga länder som exempelvis Frankrike, Italien och Grekland med drygt en procent.
Att säga att importen av ost ökar för att vi efterfrågar kvalitetsost stämmer alltså inte, utan det är i hög grad relativt enkla produkter som kommer in i landet, produkter som mycket väl skulle kunnat produceras här – om det hade funnits kapacitet.
Export
Den svenska exporten av mejeriprodukter har i volym minskat med ungefär en tiondel mellan 2013 och 2017. Det har dock skett förskjutningar mellan olika grupper. Mjölk och smör har minskat mest med 22,8 respektive 50 procent, medan exporten av vassle har ökat med 420 procent, ett intressant fenomen med tanke på den minskade ostproduktionen.
Av Lennart Wikström