Havre har länge varit en gröda i strykklass, men hög kväveeffektivitet och ökad efterfrågan på grynhavre gör det intressant att öka både odling och kunskaper.
En gång i tiden var havre en VIP-gröda. I alla fall i Västsverige. I en artikel om intensivodling av havre i Lantmannen nr 3 1986 konstaterade Leif-Ove Gustavsson, dåvarande marknadschef på VL:
”Om vi kan utnyttja havrens avkastningspotential bättre och höja avkastningen skulle detta få avgörande betydelse för odlingen.”
Intensivodla havre – 1985
Västsvenska Lantmän genomförde också försök med ökad intensitet i form av ökad kvävegödsling, mikronäring och behandling mot insekter och svamp. Då kunde de bästa leden ge avkastningsökningar på 20–25 procent, vilket visade på en avsevärd potential för en gröda med en genomsnittlig avkastning på 3,4 ton per ha och grundskördar i försöken på 5,5 ton i försök.
Sedan dess vet vi hur det har gått. Fram till för bara något år sedan har havre varit en gröda på undantag och arealerna minskat från 486 000 ha 1986 till 141000 ha 2018. Trots en ökad efterfrågan till humankonsumtion har havre haft svårt att på en minskande vårsådd areal stå emot konkurrensen från maltkornet.
Sämre utveckling
Sedan 1995 har också avkastningsutvecklingen i havre varit sämre än i kornet och skillnaden har ökat från i genomsnitt 300 kg/ha till 500 kg/ha.
Men med ett ökat intresse för vegetabiliska livsmedel med havredrycken som främsta drivkraft har intresset för havre som råvara ökat. Tillsammans med råg är havre det näringsmässigt mest värdefulla spannmålslaget och Sverige intar tillsammans med Finland en särställning i världen när det gäller att få fram havre av hög och jämn kvalitet.
Även om försöken med intensivodlad havre på 1980-talet visade att den grödan svarar väl på insatser för att höja avkastningen har utvecklingen i havreodlingen inte tagit några större kliv framåt. Men kanske det ökade intresset från livsmedelsindustrin kan råda bot på det.
Nya försök
I det stora industriella utvecklingsprojektet ScanOats, där alla viktigare aktörer som Lantmännen, Oatly och Swedish Oat Fiber är med, ingår också att ta fram nya sorter anpassade för olika industriella ändamål och att utveckla odlingstekniken.
Havre har redan från början ett ur näringssynpunkt mycket bättre protein än våra andra spannmålslag. Till skillnad från råg, vete och korn innehåller havre inte något gluten eller glutenliknande protein, vilket gör att ren havre fungerar alldeles utmärkt som råvara till glutenfria produkter.
Nyttiga proteiner
Dessutom innehåller havre en stor andel så kallade globulära proteiner som är rika på de essentiella aminosyror som vi människor behöver. Så den finska vegetariska varianten pulled oats är inte helt fel tänkt.
Därför testas havre i ScanOats gödslingsförsök för att få upp både mängden protein och en bibehållen kvalitet, bland annat med svavel för att öka andelen svårlösliga proteiner.
En viktig del i odlingen är att utveckla rätt kvävestrategi. Till att börja med kan konstateras att havre är en mycket god utnyttjare av kväve, mycket beroende på den något längre växtperioden jämfört med exempelvis korn.
Bra i försök
Lantbrukets Affärer har sammanställt resultaten för Sverigeförsökens sort- och odlingsförsök 2014–2019 på en plats, Nybble strax sydost om Västerås. De visar på en mycket hög kväveeffektivitet, där de testade sorterna vid en giva på 90–103 kg N/ha tagit upp i genomsnitt 128 procent av tillfört kväve i form av proteinskörd. Avkastningen per kg tillfört kväve var 80 kg kärna per kg tillfört kväve. Skördenivån i försöken var också mycket hög, även torråret 2018, och genomsnittet för alla sorter som varit med i tre år eller mer ligger på 7,8 ton per hektar.
Det kan jämföras med skördenivån i VL-försöken 1985 på 5,5–6,9 ton vid en kvävegödsling på 100 till 130 kg N. En intressant iakttagelse är att råproteinhalten i VL-försöken 1985 och genomsnittet för alla sorter i försöket på Nybble är på decimalen nästan exakt densamma.
Stabila volymvikter
En annan viktig kvalitetsparameter i havre är volymvikten, inte minst för att hålla nere hanteringskostnader. Här är havre med sin relativt höga skalandel en lättviktare jämfört med sina grödkollegor och ligger i Sverigeförsöken på i genomsnitt 575 gram per liter. Det kan jämföras med kvarnvete som helst bör ligga kring 775–800 g/l eller korn kring 640 g/l.
Av försöken framgår att under de senaste sex åren har volymvikterna i de sorter som varit med i försöken ökat något. Det bekräftas också av iakttagelser från mottagande företag, som noterat att det sällan varit ett problem under senare år.
Bättre kvävestyrning
Förutom gödslingsförsöken i ScanOats regi har jordbruksverket beställt försök med delade givor till havre. I korn tillämpas det mer regelmässigt och Yara har även en algoritm för tilläggsgödsling med N-Sensor i korn. I höstvete har också gjorts försök med mycket sena kvävegivor, något som visat sig ge öka kväveeffektivitet.
Även om forskarna inte sett samma effekter som i vete kan delad kvävegiva till havre öka möjligheten till att anpassa kvävegödsling till förväntad skörd. I försöken som genomförs av SLU i Skara provas dels en kvävestege med 70, 100, 130 och 160 kg kväve, dels delade givor med 30 eller 60 kg vid utvecklingsstadium DC 32, 30 kg vid DC 45 eller 30 kg vid DC 55.
Förhoppningen är att dels kunna optimera gödslingsnivån till havre, dels utreda effekten på skörd och kväveeffektivitet genom att dela givorna. De sorter som ingår är Galant, Lion, Belinda och Fatima, som alla också funnits med i Sverigeförsöken på Nybble.
Koll på DON
För några år sedan var höga DON-halter i havre ett stort problem. Det kunde efter en hel del forskning och försök skyllas på blomningsegenskaper hos vissa sorter och på årsmån. Hög luftfuktighet med dagg eller regndroppar som hänger kvar på öppetblommande småax ökar risken för infektion av förekommande Fusariumstammar. Rekommendationen idag är att behandla med fungicid om risken för infektion är stor.
Med tillkomsten av en ny havrekvarn i Halland och utbyggnad av Lantmännen nyförvärvade anläggning i Kimstad ökar kvarnkapaciteten i ett snäpp med 105000 ton eller motsvarande 16 procent av den genomsnittliga havreskörden för de senaste fem åren. Det är dags för svenska spannmålsodlare att möta upp med svensk havre av spetskvalitet!
Av Lennart Wikström