Världen över pågår teknikutveckling för att göra våra lantbruks-sprutor mer exakta. Allt från punktbehandling före uppkomst till datainsamling och behandling i realtid av specifika ogräs med varierad dos håller som bäst på att rulla ut på våra åkrar.
Nederländska företaget Rometron lanserade redan 1997 en utrustning för punktvis applicering av ogräs i trottoarer. En sensor registrerar klorofyllets specifika fluorescens och en punktbehandling sker i samma överfart.
”Det var egentligen en slump att vi modifierade tekniken för att passa lantbruk”, berättar Roel de Jonge som startade och äger företaget.
En elev vid nederländska lantbruksuniversitetet i Wageningen gjorde praktik i Australien och fick en förfrågan om spotbehandling av ogräs. Eleven kontaktade Roel de Jonge och bara ett år senare lanserades utrustningen kommersiellt. Australien är fortfarande en av företagets största marknader, men kunder finns även i Syd- och Nordamerika samt Asien.
Eftermontage
Utrustningen består förutom sensorn även av munstycken, eventuellt luftinjektormunstycken, solenoid för styrning av flöde samt kablage. Den går att eftermontera på de flesta lantbrukssprutor till en kostnad av cirka 3 000 Euro per meter sprutbom. Utrustningen ingår sedan en tid tillbaka i Amazones AmaSpot.
Roel de Jonge berättar att han redan för femton år sedan övervägde att inkludera ogräsigenkänning i systemet för att göra det möjligt att behandla i växande gröda, men fann att den typen av kamerasystem var både känsliga och krävde för låga körhastigheter. Istället har han valt ett annat system.
”Vi samlar in bilder med hjälp av drönare och undersöker sedan hur vi kan punktbehandla ogräs i växande gröda.”
En förutsättning för att lyckas med den typen av system är dock enligt Roel de Jonge att förbättra sprutans tekniska egenskaper.
”Jag menar att en reglering av flödet med hjälp av pulsmodulering kan krävas för att kunna göra platsspecifik behandling med hög upplösning och även för att kompensera för bommens rörelser.”
Byta munstycken
Pulsmodulering för mängdreglering i sprutor är ingen nyhet, men utvecklas ständigt. John Deeres nya munstyckssystem Exact Apply uppges till exempel ge tre gånger högre frekvens än traditionella pulsmoduleringssystem och medger därmed konstant tryck och droppstorlek oberoende av körhastighet och mängd.
Liksom Exact Apply finns det idag flera sprutor som klarar av att byta munstycke under körning för att anpassa droppstorlek till ändrade förhållanden.
Att även byta preparat under gång har i teorin varit möjligt sedan decennier tillbaka i och med lanseringen av slutna påfyllningssystem där preparatet inte tillsätts i tank utan istället på vägen ut till munstyckena. Tekniken har dock inte fått någon utbredd användning.
Annan spruta
Flera företag och forskare arbetar med att lyfta växtskyddet till än högre nivåer av precision.
Danska Agrinavia visade i somras sin RoboWeed MaPS på Borgeby Fältdagar. Systemet består av kameror monterade på en fyrhjuling och uppges kunna identifiera upp till ett hundratal olika ogräs. Resultatet är enligt företaget en reducering av preparatåtgången med upp till 80 procent.
Ett annat projekt drivs av brittiska centrat för precisionsodlingsteknik vid lantbruksuniversitetet Harper Adams tillsammans med Syngenta. Projektet Hyperweeding har målsättningen att utveckla ett system för att i realtid känna igen ogräs och bekämpa dem.
Genomgående för merparten av alla projekt, undantaget system bestående av svärmar av mindre autonoma enheter, är dock att de använder sig av dagens existerande teknik för växtskydd, lantbrukssprutan. Detta medför utmaningar, eller som projektets Ben Magri på Syngenta säger vilket citeras i brittiska Crop Production Magazine:
”Om vi återuppfann sprutan idag skulle den se mycket annorlunda ut.”
Av Sofia Barreng