Ny teknik skapar överblick

En av lösningarna från DronExpert som kopplats på en drönare av märket Phantom från DJI. Foto DronExpert.

”Jag har fått lära mig av min far att klättra upp och ställa mig på traktortaket för att får
en bättre överblick av grödan. På samma sätt använder jag mig idag av en drönare”, säger Nils Christerson, NC Consulting, tillsammans med Rudolf Tornerhjelm, Wrams Gunnarstorp, en av initiativtagarna till seminariet Möjligheter för drönare i jordbruket på årets fältdagar på Borgeby.

Vid seminariet Möjligheter för drönare i jordbruket den 24 juni på årets Borge­by fältdagar medverkade även Mattias Hammarstedt från HIR Skåne, som berättade om hur drönare kan användas i rådgivningsarbetet. Ett problem med att använda drönare är att filmerna innehåller oerhört mycket data. Att behandla samtliga data tar tid och kräver ofta dyra program. En så kallad scoutingdrönare kan då vara ett billigare alternativ. En sådan ger information bara genom att titta på filmen. På så sätt kan bland annat ogräs läsas av och dräneringsledningar hittas.

Drönare
Rob Tiebie och Roger Borre hade med sig flera olika modeller av drönare till Borgeby fältdagar.

Beräkning av biomassa
HIR Skåne kommer troligen att köpa in en scoutingdrönare under nästa år för att kunna filma och fotografera. Det är en relativt låg kostnad som ändå levererar mycket av den information som söks.
”Möjligen blir det aktuellt med en så kallad mappingdrönare om något år”, säger Mattias Hammarstedt. ”Det kanske kan ske i form av samarbete med tekniker då investeringskostnaden för en mer avancerad drönare är hög.”
 JTI, Jordbrukstekniska institutet, köpte sin första drönare 2009 och har sedan dess använt helikoptrar i en rad försök. Förutom mätning av ogrästryck, tramptålighet hos betesmarker och beräkning av fosforavrinning har det också blivit möjligt att mäta och beräkna den uppskattade biomassan hos till exempel Salix.
”Det gör att en salixodlare med större säkerhet kan säga till värmeverket hur mycket som kan levereras efter skörd”, berättar Anna Rydberg, JTI.

Flygande holländare
På plats i Borgeby fanns även Roger Borre och hans kollega Rob Tiebie från holländska DronExpert. De utvecklar HD-utrustning till lättviktsdrönare i form av vanliga kameror och värme­kameror. De har också tagit fram en kamera som kan vridas 360 grader under drönaren. Detta gör att en
drönare kan sändas 200 m rakt upp i luften och täcka in en större del av ytan under sig utan att behöva flyga så långt.
”Täckningsgraden beror på vinkeln, berättar Roger Borre. ”Idag behövs tre bilder tas. I framtiden tror vi att vi kommer kunna täcka in ett helt fält när drönaren står stilla på en punkt mitt över fältet.”
Det finns också ett tillbehör som gör att drönaren inte bara mäter avståndet till marken utan även till väggar eller träd runtom. Längre fram kommer kamerorna även utrustas med objektigenkänning.

Drönare
”Drönaren ska ses som en traktor, en redskapsbärare som kan användas till att bära många olika sorters utrustning”, säger Rudolf Tornerhjelm. Här tillsammans med Roger Borre, ägare och VD på DronExepert.

Räddar liv
Drönaren har visat sig vara mycket användbar inom många områden. Den kan bland annat användas till att rädda liv.
Förutom att de kan flygas över rykand­e och övertända hus för att upptäcka levande djur eller människor spelar
d­rönaren även en stor roll för de holländ­ska rådjurskiden. Rågeten gömmer gärna sina kid i högt gräs och de reagerar vid fara genom att paralysera­s och ligga helt stilla. Detta utgör ett problem vid vallskörden då rådjur ofta förolyckas vid körning med slåtterkross, vändare eller liknande redskap.
Med finansiering från holländska staten finns det nu möjlighet att med drönare utrustad med värme­kamera söka efter vilt som göms i ett fält innan vallskörden påbörjas.

Nytta av samarbete
Rudolf Tornerhjelm, Vrams Gunnarstorp, tror att det är just samarbete mellan till exempel en lantbrukare och övriga samhället som måste till för att utvecklingen ska kunna gå vidare. Det kan till exempel handla om att en drönare kan användas på flera sätt och därigenom kan kostnaderna delas på flera.
”Tänk till exempel vad bra det skulle vara om en lantbrukare vid en skogsbrand kunde hjälpa räddningstjänsten att få en bättre överblick av var det brinner. Att samarbeta på det här sättet gör att många kan ha nytta av en drönare fast på olika sätt. Jag tror inte att politiker förstår vilken utveckling och potential som finns och att man inte kan jämföra den nya tekniken med de gamla drönarna.”
Vad gäller säkerheten vid användning av drönare tror teamet från Neder­länderna att det kommer utvecklas mycket. För att minska den mänskliga faktorn kommer drönaren i framtiden istället att styras utav slingor i marken över det område som undersöks.

Av Elin Laxmar