Nya studier avslöjar matens miljöpåverkan

”Svensk matkonsumtion orsakar stor miljöpåverkan utomlands för alla typer av miljö-och hälsopåverkan, i synnerhet kemikalieanvändningen.” Så sammanfattas en av de största studierna av hur och var miljöpåverkans uppstår av vad vi äter i Sverige.

Klimatfotavtryck, vattenfotavtryck och andra slags avtryck av odling och djurhållning har på senare år blivit viktiga sätt att matens miljöpåverkan i många länder. Nästan varje vecka publiceras nya studier om miljöpåverkan i någon del i livsmedelskedjan och de flesta studier visar att det är på gården som en stor andel av miljöpåverkan sker snarare än i efterföljande transporter eller i livsmedelsindustrin. Så den som tröttnat på miljödiskussionen får nog söka nya krafter, vi är bara är i början på samtalsämnet om mat och miljö. De två senaste studierna är så nya att de ännu inte publicerats men Lantbrukets Affärer kan ändå redogöra för innehållet.

15-miljoners projekt
Naturvårdsverket satsade för några år sedan 15 miljoner kronor för att göra en grundlig studie av miljöpåverkan av all svensk konsumtion, alltså inte bara livsmedel. Projektets namn förkortas Prince och det har just redovisats. Flera olika forskargrupper inom och utanför Sverige har arbetat med olika delar. Livsmedelsdelen har koordinerats av Christel Cederberg på Chalmers, hon är agronom och har arbetat många år med forskning kring miljöpåverkan från livsmedelssystem, särskilt jordbruksdelen.
I Prince har stort fokus lagts vid metoder och data för att kunna beräkna hur stor del av miljöpåverkan från svenskarnas ätande som hamnar i respektive utanför landet och i så fall i vilka regioner av världen. Även i detta projekt redovisas plågsamma bilder av hur den svenska produktionen minskat under många år och importen har ökat i minst motsvarande grad. Det betyder förstås också att svenskarna har exporterat en del av sin miljöpåverkan.

Statistiken går i taket!
Särskilt tydligt blir det för pesticider och där har den välkända enheten ton aktiv substans använts. Den säger egentligen inte så mycket om faktisk påverkan på hälsa eller effekter i vattenmiljön men ”man tager vad man haver” när det råder brist på data och djupare förståelse av effekter i naturen.
Studien visar att år 2013 användes 28 ton insektsmedel i svensk odling. Men för det som svenskarna åt användes 24 gånger mer i andra länder, totalt 659 ton. Att äta apelsiner, vindruvor, avocado, jordgubbar och annat från olika länder får alltså statistiken att gå i taket. För ogräsmedel användes i Sverige 1 232 ton och totalt 2 934 ton, för svampmedel 316 ton respektive 1 636 ton. Bara dessa siffror kommer förmodligen sätta fart på diskussionen om vad vi äter.

Antibiotika i djurhållningen
Låg antibiotikaförbrukning på grund av en god djuromsorg är som bekant en svensk paradgren. I Sverige används cirka 10 ton antibiotika per år i djurhållningen men totalt 45 ton för hela den svenska köttkonsumtionen. De länder som svenskarna förlagt sin huvudsakliga antibiotikakonsumtion till är Danmark, Tyskland, Spanien, Nederländerna och Italien.
Ett annat sätt än att redovisa antibiotikan i djurhållningen är att uttrycka det som ett ”konsumtions-fotavtryck” per capita i Sverige. Då skulle det bli knappt 5 gram aktiv substans av antibiotika per person och år som den totala köttkonsumtionen ger upphov till. Det kan sättas i relation till att det används cirka 6 gram per person och år i form av antibiotika i humanmedicinen i Sverige.

Konsumtions-fotavtrycket
”I Prince-projektet räknade vi fram ett konsumtions-fotavtryck per capita för antibiotikaanvändning för alla EU-länder. Det är anmärkningsvärt hur lågt Sverige hamnar i den jämförelsen, och det är enbart tack vare låga användningen i vår djurhållning samt att de svenska animalierna till allra största delen konsumeras inom landet” säger Christel Cederberg och fortsätter:
”Tittar vi på en annan miljöindikator, till exempel klimatfotavtryck för den totala konsumtionen per capita, ligger vi snarare runt medel i EU.”

Matens miljöindikatorer
Ett examensarbete må vara lättviktigt jämfört med Naturvårdsverkets 15 miljoners projekt men det är ändå en välutbildad ambitiös person som ägnat ett halvt år av sitt liv att djupdyka i en fråga. Agronomstudent Danira Behaderovic har gjort ett examensarbete om matens miljöindikatorer i ett samarbete mellan SLU och LRF.
Åtta olika områden som vattenförbrukning, övergödning, erosion, växtskyddsmedel, med flera har bearbetats. Det råder kronisk databrist och mycket av uppgifterna kommer från grov internationell statistik som FNs jordbruksorgan FAO eller EUs Eurostat. Det är dessutom svårt att få miljösiffror så detaljerat som på produktslag som mjölk, nötkött eller spannmål för ett land.

Avslöjar nya siffror
Ett område där Danira har lyckats med är ammoniak. Nästan allt ammoniakutsläpp i ett land kommer från stallgödsel så det blir kött- och mjölkproduktion som hamnar i fokus. I examensarbetet visas att svensk mjölk har 43 procent lägre avgång av ammoniak än medeltalet i EU. För kycklingkött gäller att det är 60 procent lägre läckage av ammoniak än medel i EU och för griskött 38 procent lägre. För nötkött däremot skulle Sverige ha 18 procent högre läckage. Varför det är så återstår att utreda.
Fortsatt på temat övergödning visar Danira Behaderovic också att det utlakas mindre kväve och fosfor från svensk växtodling än från de flesta av de sju länder hon jämfört med. I medeltal utlakas 19 kg kväve och 0,6 kg fosfor per hektar och år vilket är förhållandevis lågt i ett europeiskt perspektiv.

”Jag blev även förvånad över hur mycket den här typen av siffror kan skilja i jämförbarhet mellan länder, på grund av att man gör på olika sätt”
Danira Behaderovic

Övergödningssmart
Sedan några år beskrivs svenskt kött som mer klimatsmart än kött från många andra länder. Även om det återstår en del frågor verkar det med de nya siffrorna nu också gå att sätta etiketten ”övergödningssmart” på svenska råvaror. I övrigt framkommer att svensk växtodling har låg jorderosion jämfört med medeltal i Europa. Och att vi har låg vattenförbrukning, det kanske beror mer på att vi har gott om nederbörd snarare än effektiva bevattningssystem.
Vilket mått är då mest relevant? Är det mest rätt att uttrycka ett ”utsläpp” per hektar eller per kg produkt? Eller per capita i ett land? Eller något annat mått? Danira Behaderovic har räknat på båda de förstnämnda sätten.
”Vad som förvånade mig i studien var nog att det blev så olika resultat när vi uttryckte läckage av kväve och fosfor per kg producerat protein i stället för per hektar. Det gav mig en tankeställare kring hur viktigt det är att både beakta miljöpåverkan per mängd producerad produkt, men även per yta. Jag blev även förvånad över hur mycket den här typen av siffror kan skilja i jämförbarhet mellan länder, på grund av att man gör på olika sätt”, förklarar hon.

Fördelar för storskalighet
Nya studier antyder att när svenskt lantbruks miljöprestanda jämförs med andra länders och måttet är per kg produkt så blir effekten densamma som när ekologisk och konventionell produktion jämförs inom Sverige. Alltså att läckaget av det ena eller andra ämnet kan vara lägre per hektar för den ekologiska varan men högre per kg jämfört med den konventionella.
Medelutlakningen av kväve i Sverige är knappt 20 kg kväve per hektar och i Danmark är det 70 kg. Men i Danmark föds det upp 25 miljoner grisar och i Sverige 2,5 miljoner. Vem har lägst kväveutlakning per kg griskött? Samtalet om mat och miljö har hittills inte belyst att det verkar finns fördelar för miljön av storskalighet och inte bara fördelar för ekonomin.

Per kilo produkt
Svaret på frågan handlar delvis om miljöbelastning ska koncentreras på en liten yta eller smetas ut över en stor yta och bli sammanlagt större. Ännu är det lite oklart hur måttet ”per kg produkt” bäst kan användas. Men det är tydligt att det lockar till att användas för jämförelser mellan länder.
Fortsättning följer alltså på samtalet om mat och miljö och i Prince-projektet är forskarna tydliga med att det behövs en bred diskussion om åtgärder för att minska matens miljöpåverkan snarare än att fastna i detaljer.

Av Markus Hoffman