SMHI och Jordbruksverket har utvecklat en modell som synliggör lantbrukets vattenbehov i vattenbalansen för ett avrinningsområde. Säkrare underlag minskar risken för konflikter om vattnet.
I spåren av torkan 2018 vill staten skaffa sig bättre kunskap om hur mycket vatten som används för bevattning och det fortsätter komma fram nya rapporter och beräkningsverktyg. Det kan tyckas ointressant för en lantbrukare att staten vill ha koll men bättre kunskap gör också att växtodlingens behov av vatten kan göras synligt. Det är först när det är synligt kan det hävda sig mot alla andra som också vill ha vatten. Och behovet är som regel som störst på sommaren när tillgången är som minst.
SMHI och Jordbruksverket har samarbetat inom ett uppdrag som Jordbruksverket har fått som en del av Livsmedelsstrategins mål om hållbar ökning av livsmedelsproduktionen för att stödja utvecklingen av jordbrukets vattenhantering. SMHI vill få information om vattenuttaget för bevattning för att förbättra sina beräkningar av lågflöden i vattendrag under sommaren.
Så vattnar lantbrukarna
För att få verkliga data till SMHI:s modellering intervjuades sex lantbrukare i olika landskap. Uppgifter om grödor, bevattningsteknik, vattenmängder med mera samlades in. Vanliga svar var att potatis vattnas en gång per vecka, grönsaker var fjärde till femte dag och vall var tionde till fjortonde dag.
Vattnet hämtas som regel från å eller sjö och den som har en damm tömmer den först. Givorna är 10–50 mm per tillfälle med 3–4 mm per timme. Möjligheten att vattna ännu mer begränsas av tillgången på vatten eller av brist på tid eller maskinkapacitet, svarar lantbrukarna.
Erfarenhet från Vramsån
Åtta lantbrukare med bevattning längs Vramsån berättade hur de gör och det visade sig att vattenkällorna utgjordes av 25 grundvattentäkter och två dammar. Den fördelningen skiljer sig kraftigt från resten av landet. Förklaringen är att Vramsån är ett så kallat klass A-vattendrag. Det betyder att inget vatten får tas om vattenföringen är mindre än 30 procent av årsmedelvattenföringen. Dessutom odlas där mycket grönsaker som behöver vattnas med vatten av dricksvattenkvalitet hellre än åvatten.
När SMHI-forskarna använde de faktiska bevattningsuppgifterna i sin modell lyckades de få beräknat och faktiskt vattenflöde i Vramsån att stämma hyfsat överens. Det innebar att det med den framtagna modellen går att förutse hur flödet förändras, exempelvis sommartid, om flera vill börja ta vatten för bevattning i ett vattendrag. Sådan kunskap kan användas vid ansökan om tillstånd till vattenuttag ska beviljas.
Använd tillgängligt vatten
Som lantbrukare går det förstås att kortsluta detta och anlägga en egen damm som fylls vintertid och därmed göra sig oberoende av sommarflödet i en å och oberoende av andras anspråk. Men samtidigt är en damm en stor investering och om det faktiskt finns ett outnyttjat sommarflöde så kan det användas.
Forskarna ser också möjligheter att gå vidare till nytta för lantbruket genom att använda beräkningarna tillsammans med nederbördsprognoser för att bedöma bevattningsbehovet de närmaste dagarna.
Av Markus Hoffmann