Rapsmästaren 2020 visade att utsädesmängden är mindre viktig

Grattis till lag Erfa Halland som tog hem Rapsmästaren 2020. I laget ingick Johan Nylander, Jacob Nylander, Jan Börjesson och Per Fladje. Foto: Hans Jonsson

Fröskörd i Rapsmästaren 2020 som funktion av vårgödslingSå har vinnaren i årets Rapsmästartävling korats. Grattis till de duktiga lantbrukarna i lag Erfa Halland! Liksom för fyra år sedan är det den praktiska odlingen som slår rådgivare och företag på fingrarna. Erfa-­gruppen från Halland lyckades med en hårsmån – ett kg råfett – besegra tvåan, lag SPZO från Tjeckien. På tredje plats kom Corteva Agriscience som i sin tur besegrade fyran med ett kg råfett.

Matchar försöken
Även om skördar och insatser befinner sig i ytterkanten av den mer yrkesmässiga odlingen är det spännande att se potentialen i premiumgrödan höstraps. Vinnarna från Halland lyckades nå upp i 7174 kg frö per hektar och en råfettskörd på 3218 kg. Medelavkastningen för alla de 40 lagen låg på 6040 kg/ha och en råfettskörd på 2700 kg. Det kan jämföras med resultatet i Rapsmästaren 2016, där vinnaren Gunnar Henningsson tog hem segern med 6570 kg per hektar och en råfettskörd på 2942 kg.

En annan referens är skörden i årets SFO-försök med mikronäring och tillväxtreglering, där försöken i Landskrona som mest gav en råfettskörd på 3185 kg.

Utsädesmängden är mindre viktig
En tävling som Rapsmästaren fyller flera funktioner, varav en är att generera en stor mängd intressanta data som kan analyseras och användas för att bygga bestånd och utveckla rapsodlingen vidare. Lantbrukets Affärer har tagit sig friheten att analysera utfallet baserat på de uppgifter som finns tillgängliga på Rapsmästarens hemsida, och har gjort några intressanta iakttagelser.

Den stora snackisen inför årets tävling var planttätheten, som mellan lagen varierade från 25 till 70 grobara frön per kvadratmeter. Analysen visade inget statistiskt säkert samband mellan utsädesmängd och skörd, varken av frö eller råfett, även om ­trenden är svagt fallande råfettskörd med ökande utsädesmängd.

Vårgödslingen avgör
Det brukar också sägas att det är det kväve som rapsen kan ta upp på hösten som grundlägger avkastningen på våren och en välgödslad gröda på hösten behöver mindre kväve på våren. Inte heller det syns tydligt i tävlingsresultaten. Det finns bara en svag korrelation mellan tillfört kväve på hösten och frö- och råfettskörd. Det samband som finns mellan höst- och vårgödsling är att hög gödsling både vår och höst ger tydligt högre frö- och råfettskörd.

Tillförsel av mikronäring har också gett signifikant högre skörd, samtidigt som det endast är fyra lag som inte mikronärings­gödslat. Det finns också ett tydligt samband mellan hög kvävetillförsel på våren, gödsling med mikronäring och hög skörd, det tillsammans kan förklara närmare hälften av variationen i både frö- och råfettskörd mellan lagen. Optimal vårgiva var 197 kg.

Tillväxtreglering gynnsam
Av de tävlande lagen har 19 lag tillväxtreglerat på hösten och 15 på våren, varav sex lag gjort åtgärden både höst och vår. Vår analys visar inget tydligt samband mellan tillväxtreglering på hösten och skörd, medan det finns ett signifikant samband mellan tillväxtreglering på våren och frö- och råfettskörd, där tillväxtregleringen ökat ­avkastningen med 570 kg frö eller 250 kg råfett.

Stort tack till Sveriges frö- och oljeväxtodlare som med elegans och precision lyckades genomföra årets rapsmästartävling, trots Corona och uteblivna möjlig­heter till att lära på platsen. Nu ser vi fram emot nästa Raps­mästare om fyra år.

Av Lennart Wikström