Ömsom hyllningar och ömsom beska råd

”Produktiva företag tenderar att vara större och använder resurser som mark, arbetskraft och insatsvaror mer effektivt”, säger Joel Karlsson, analytiker på Jordbruksverkets utredningsenhet som har hjälpt OECD med rapporten.

OECD har på regeringens uppdrag utvärderat prestandan i den svenska lantbrukssektorn. Rapporten hyllar svenskt jordbruk samtidigt som det är besk läsning både för politiker och bönder. Inför skatt på gödsel och skaffa en bättre fungerande landsbygdspolitik finns bland råden.

Organisationen för internationell utveckling och samarbete, mer känd som OECD, kom i början av sommaren med en 190 sidor tung rapport som många i Sverige med rätta blev stolta över. Produktivitets­tillväxten i Sverige har de senaste 25 åren varit högre än genomsnittet för EU:s medlemsländer. Och Sverige är ett av få OECD-länder som lyckats minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan utan att produktionen har minskat.
Miljöpåverkan har minskat som OECD skriver. Men om den minskade miljöpåverkan granskas noggrannare framträder två olika förklaringar. Den ena är färre djur och den andra är faktiskt gjorda miljöåtgärder på gårdarna. Särskilt tydligt blev det för läckaget av ammoniakkväve när Sverige nådde ett miljömål flera år före tidtabellen. I grova drag var förklaringen till hälften att djuren minskat i antal och till hälften beroende på kloka åtgärder på gårdarna. Även om djuren växer snabbare och mjölkkorna mjölkar mer och produktionen upprätthålls, är färre djur tyvärr en viktig förklaring till minskad miljöpåverkan.

Svenska merkostnader
Författarna förklarar de högre svenska produktionskostnaderna relativt andra länder med den vanliga uppräkningen av vårt klimat, långa avstånd och dyra stallar. På andra plats kommer merkostnader för miljö- och djuromsorgsregler. Särskilt nämns tillgång till färre växtskyddsmedel och kostnaderna med den svenska djurskyddslagen.
Det är viktigt att en så ansedd organisation som OECD också synliggör dessa kostnadsposter. Rapporten rensar förmodligen ut de sista motståndsfickorna av de som har svårt att erkänna svenska självpåförda merkostnader. Dessa saker menar OECD sammantaget förklarar det ökande svenska handelsunderskottet för livsmedel.

Insiktsfullt av OECD
OECD är också tydlig med att det måste prioriteras att minska de svenska regler som går utöver de som är gemensamma i EU. Och att lantbruksnäringen och myndigheter behöver arbeta tillsammans för att uppmuntra innovation och utveckling. Det låter som något hämtat ur livsmedelsstrategin. Men ett sådant samarbete förutsätter en mer gemensam målbild med myndigheter än vad som finns idag.
Avsaknaden av en gemensam målbild märks mest för de tillståndspliktiga djurgårdarna som ska stå för tillväxt men som ofta upplever sig energiskt motarbetade. Det är lätt att bli hemmablind och OECD har insiktsfullt noterat att vi behöver ett annat arbetssätt i Sverige.

Spring fortare, bli bättre
Rapportförfattarna betonar att strukturförändringar måste fortgå och investeringar måste vara ”well targeted” för att tillåta ny teknologi för att kompensera för det högre svenska kostnadsläget. Det låter som att ekorrhjulet måste snurra fortare på grund av kostnader som hör ihop med just vårt land. Men med den logiken, vad blir då den huvudsakliga drivkraften i länder som varken har merkostnader på grund av sina naturgivna förutsättningar eller nationella regler?
Att gårdarna blir större beskrivs som den enskilt viktigaste förklaringen till ökad produktivitet. Joel Karlsson är analytiker på Jordbruksverkets utredningsenhet och har hjälpt OECD med rapporten.
”Produktiva företag tenderar att vara större och använder resurser som mark, arbetskraft och insatsvaror mer effektivt vilket generellt leder till lönsamhet och mindre miljö- och klimatpåverkan. Produktiva och lönsamma företag har dessutom bättre möjligheter att öka produktiviteten och effektivt genomföra åtgärder som minskar miljö- och klimatpåverkan”, förklarar han.

Greppa bekräftar
Det har nyligen gjorts en rapport av Greppa Näringen som med en helt annan undersökningsmetod bekräftar betydelsen av stora lantbruksföretag.
I en enkätundersökning med cirka 4 000 lantbrukare visade det sig att av tio miljöåtgärder genomfördes samtliga i högre utsträckning ju större gården var. Resonemanget rör mest växtnäring och växtskydd och det är oklart om åtgärder för biologisk mångfald också görs mer på större gårdar.

Även besk läsning
Konungariket Sverige beskrivs som ett välmående land med en välutbildad befolkning, god livskvalitet i medeltal och landet är på plats 6 av 138 för måttet global konkurrenskraft. Men det är inte bara hyllningar utan även besk läsning för både bönder och politiker. Kritik framförs på en rad områden. Som när OECD skriver att ”Sverige har inga generella komparativa fördelar för livsmedels- och jordbruksproduktion.”
Likaså tycker OECD att principen om att förorenaren ska betala ska tillämpas mer genom exempelvis skatt på gödsel. Sedan har Sverige i praktiken ingen fungerande landsbygdspolitik. Politiken är för otydlig och det finns inte tillräckligt bra sätt att leverera åtgärder anpassade till landsbygdens behov. Speciellt inte för ett avlångt land som Sverige där förutsättningarna är så olika.
Ett konkret problem som författarna hittat är att landsbygdsprogrammets finansiering inte är synkad med målen för landsbygden i de regionala tillväxt­programmen. Att de inte är synkade betyder helt enkelt att det blir svårare att uppnå det vi vill.

Svag koppling till näringen
En stor del av rapporten belyser det svenska systemet för innovationer. Som helhet tycker OECD att vi är ett innovativt land men forskningen styrs inte tillräckligt för att rikta sig mot de viktigaste utmaningarna. Det läggs mindre pengar på forskning och utveckling i Sverige, som andel av jordbrukets omsättning, jämfört med grannländer och andra EU-länder.
Men OECD noterar tacksamt att svenska bönder själva bekostar en del FoU genom stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). SLU rankas internationellt som ”excellent” men kopplingen mellan grundforskning och tillämpad forskning är för svag. Även forskningens koppling till lantbruksrådgivning blir då för svag, vilket vi skrivit om tidigare i Lantbrukets Affärer.

Lösningar
Joel Karlsson på Jordbruksverket har arbetat med frågorna länge men är ändå förvånad.
”Jag är något överraskad av att Sverige klarar sig så bra i jämförelse med andra länder, när det gäller både produktivitetstillväxt och miljö- och klimatpåverkan. Inte minst med tanke på de brister det finns i innovationssystemet, som lyfts både i utvärdering och konkurrenskraftsutredningen”, säger han och fortsätter:
”Vissa upplever att OECD:s rekommendationer kunde vara mer konkreta – men det är vi, offentlig och privat sektor i samarbete, som har kunskap om sektorerna som kan utveckla de lösningar som är mest lämpliga för oss. Livsmedelsstrategin är en bra start på det arbetet”, avslutar Joel Karlsson.

Av Markus Hoffmann