Det är dags för omvälvande förändringar i hur vi lever och arbetar. I alla fall om man ska tro en kanadensisk intervjustudie.
Inom tio till femton år förutspår rapporten att vi bedriver lantbruk på ett helt nytt sätt.
Precisionslantbruket har vant oss vid att använda sensorer och datorer för att samla och utvärdera information. Information som vi sedan använder för att styra produktionsmedlen för så hög produktion som möjligt. Men egentligen gör vi i stort sett samma sak som vi alltid gjort. Vi sköter om vår viktigaste resurs, jorden, på bästa sätt. Vi sår, gödslar och skyddar vår växande gröda med hjälp av allt mer avancerad teknik, men processerna är i grunden desamma som de varit sedan vi blev ett bofast odlande folk.
Forskningsinstitutet Policy Horizons Canada har på uppdrag av den kanadensiska regeringen intervjuat ett nittiotal experter inom vitt skilda ämnes- och yrkesområden. Syftet med studien har varit att undersöka hur dagens teknologiska utveckling inom en mycket snar framtid kan komma att påverka hur samhället fungerar och att ge ett beslutsunderlag för hållbar och dynamisk framtidsplanering.
Abrupta förändringar
Rapporten ställer allt vi känner på ända och konstaterar att det är troligt med en både radikal och abrupt förändring av hur vi lever och arbetar. Den identifierar fyra huvudområden som kommer att stå för drivkraften i förändringen. Områdena är digital teknologi, bioteknik, nanoteknik samt neurovetenskap.
Samtliga fyra teknologier betecknas som omstörtande i studien. Förändringarna kommer alltså inte att ske genom långsam omvandling och utveckling utan genom ett plötsligt skifte av sociala, ekonomiska och miljömässiga system. Tidshorisonten ligger nära, inom tio till femton år uppskattar rapportförfattarna att vi har framtiden här.
Olika system ligger olika långt framme, men en gemensam nämnare är att det är den digitala teknologins utveckling som är den störst drivande kraften bakom utvecklingen inom de övriga teknologierna.
Samarbete krävs
Genomgående förutspås att förändringarna medför ökad produktivitet med färre arbetare. Färre personer krävs när artificiell intelligens kombinerad med dataanalys blir allt vanligare. Tillverkning kommer att ske på nya orter och i nya företag när nya tredimensionella skrivare utvecklas och syntetisk biologi förändrar ekonomin och flödet av råmaterial inom jordbruk, skogsbruk, energi och gruvdrift.
Rapportförfattarna poängterar att statsmakter, näringsliv och samhälle måste samarbeta för att alla hjälpmedel ska finnas på plats för att den nya teknologierna ska kunna användas på bästa sätt. Rapporten varnar för riskerna med att underskatta kraften i de förändringar som kommer. De konstaterar att de teknologier som presenteras i rapporten kommer att tillämpas inom de närmaste femton åren, eller ännu tidigare.
Snabbare avel
För lantbruket skissas en framtid som påverkas av flera av de fyra stora teknologiområdena. Här är det främst den digitala teknikutvecklingen, ny bioteknik samt nanoteknik som får betydelse.
Rapporten pekar på möjligheten att använda sig av vad den kallar syntetisk biologi för att framställa råmaterial på konstgjord väg. Med hjälp av genetiskt modifierade organismer kan i framtiden flera olika material tillverkas och ett eller flera led i produktionskedjan hoppas över. Detta innebär att klassiska producenter av till exempel pappersmassa, byggmaterial samt vissa jordbruksprodukter får det svårt att konkurrera.
Den syntetiska biologin anses även kunna öka takten i utveckling av nya ämnen och även inom genetisk utveckling. Som exempel nämns det naturmedicinbaserade läkemedlet artemisinin mot malaria som gav kinesiskan Youyou Tu ena halvan av 2015 års Nobelpris i medicin. Nya genetiska funktioner kan designas och skapas genom att sätta samman skräddarsydd DNA och föra in den i en levande cell. Här erbjuder den revolutionerande CRSIPR Cas9-tekniken nya möjligheter.
Arbetet att ta fram artemisinin krävde 150 årsarbeten. I dag har tolv liknande ämnen skapats av tolv personer under enbart tre månaders arbete.
Tåligare grödor
Rapporten förutsäger att vi redan 2028 kommer att få uppleva hur olika typer av mat, inklusive kött och drycker, framställs med hjälp av syntetisk biologi. Detta till en lägre kostnad än dagens.
Genom genmanipulation kommer även helt nya födoämnen med nya egenskaper och smaker att framställas.
Födoämnena kommer att tillverkas i bioreaktorer som drivs med solenergi eller socker samt alger och näringsämnen som råvaror. Tillverkningen kan ske var som helst.
Den syntetiska biologin kommer
även att användas för att ta fram tåligare grödor. Salttolerans samt en starkare förmåga att tåla torka och sjukdomar nämns särskilt. Den nya teknologin anses kunna motverka negativ påverkan från klimatförändring och även minska behovet av att använda åkermark för odling av djurfoder och bränsle.
Fler robotar
Artificiell intelligens, robotar och sensorer kommer att användas för att ytterligare automatisera processerna på gårdarna. Information från flygande drönare, gärna en hel svärm, kan kombineras med data från satelliter och lokala sensorer. När informationen är behandlad kan automatiserade traktorer med spridare se till att grödan får näringsämnen, vatten och olika behandlingar vid rätt tillfälle och på rätt plats.
I dag forskas till exempel vid Nottingham Trent University på nanoteknologi som ska höja järnhalten i potatis. De olika bekämpningsmedlen kan dessutom göras betydligt mer precisa än dagens med hjälp av nanoteknik.
När grödan är mogen är det dags för robotar som utför skörden. Detta förväntas göra det möjligt att odla flera typer av grödor och även öppna för storskaliga inomhusodlingar.
Av Sofia Barreng