Osakligt om blommor och bin

Trots den två år gamla fadäsen Landet ekomjölk har Arla återigen lanserat en ekomjölkskampanj utan att ha fog för sina påståenden. Denna gång handlar det om att antalet bin skulle öka med ekomjölk.

För ganska exakt två år sedan gjorde Arla delar av sin ägarkår riktigt upprörd med sin samtals­nostalgiska reklam för eko­mjölk med rubriken ”Landet eko­mjölk”. Då hade föreningen anlitat Anja Pärson för att förklara att ekomjölken drev utvecklingen mot ett mer ­feministiskt och jämställt samhälle. Något som några av ägarna uppfattade som att Arlas absolut största volym, den konventionella mjölken, var patriarkal, homofob och rasistisk. Vissa såg inte heller med blida ögon på att Arla mitt under brinnande mjölkkris avslutade reklamen med att framtiden såg ljus ut.
Oavsett Arlas intentioner lyckades de onekligen slå in ytterligare en kil mellan ekologiskt och konventionellt. Det ska dock påpekas att även ekomjölksleverantörer var upprörda över reklamen. Arla försvarade sig då med att den grupp som skulle godkänna reklamen inte kunde se filmen, utan bara höra ljudet. Detta trots att det var just vad som sades som gjorde folk upprörda.

Gunnar Gidefelt, Arla.

Mycket känslor
Till Arlas försvar ska dock påpekas att just denna reklam, enligt dem själva, varit den som gett störst utväxling. ­Gunnar Gidefeldt på Arla förklarar att de tog lärdom av den kritik de fick, att det är väldigt mycket känslor kring ekologiskt kontra konventionellt och att tjänstemännen på Arla inte sett det på det viset. Dessutom att besättningen på Arla idag är mycket noggrannare med att förankra kampanjerna. Inte bara kring innehållet och vad som sägs, utan även när det gäller bilder på djur och hur det ser ut i ett stall.
”Vi vill inte passera någon gräns vi saknar kunskap om bara för att vi inte jobbar på en bondgård”, förklarar Gunnar.
Han berättar vidare att tjänstemännen idag har personer och referensgrupper de kan stämma av med. Likväl har Arla sjösatt Ekoeffekten. En ekomjölkskampanj som inte bara delar namn med den kampanj Coop blivit fällda för. Det hävdas även att ekomjölk ökar antalet bin.

Pekar på vallen
Det är ett tämligen djärvt påstående att landskapet generellt påverkar pollinatörerna mer än brukningsformen. Gunnar Gidefeldt framhärdar dock med att bina både hittar näring i och pollinerar vallarna. Detta trots att vallarna i mjölkproduktion sällan går så långt som till blomning innan de skördas. I synnerhet inte på ekologiska gårdar där kvaliteten på grovfodret är än viktigare än hos de konventionella kollegorna. Gunnar framhärdar alltjämt:
”Om vi satsar på vallen hos våra bönder så får ju bina större möjlighet att liksom växa och därmed har vi ju också möjlighet att stärka dem. Så det finns en hundraprocentig koppling däremellan. Det gör det.”
Men går vallen verkligen så långt fram att bina hinner hämta näring där?
”Ja, ja”, svarar Gunnar.

Inget material
Han förklarar att det finns massvis med information om just detta och erbjuder sig att skicka över det.
”Det ska bli en glädje att dela det med dig”, betonar han.
Trots påminnelser har materialet inte dykt upp. Kanske för att det torde finnas väldigt lite som styrker deras påstående. Möjligtvis bortsett från att vitklövern kan blomma snabbt efter förstaskörd, men det är ju något som även sker på konventionella gårdar.
Trots sitt samarbete med ”Urban bee” och trots att Arla hävdar att ekomjölken ger fler bin, borde det enklaste sättet för Arla att måna om bina vara att hålla mjölkpriset uppe. I fröodlingen hittar vi många pollinatörer och när lönsamheten i mjölken är låg drar sig lantbrukarna för att förnya vallarna. Vilket i sin tur minskar fröodlingen.
Av Per-Ola Olsson