På lantbrukarens sida

Intresset ljuger aldrig, heter det. En tidning som ägs och ges ut av en intresseorganisation kommer förr eller senare att företräda det intresset. En tidning som låter de kommersiella krafterna ta över, kommer inte att kunna vara opartisk och har inte fakta i högsätet.
Men en tidning som från början startades för att stå på lant­brukarens sida, som idag ägs och ges ut av småföretagare med lantbruket utanför köksfönstret och som lever på pengar från lant­brukare, kommer alltid att ha lantbruks­företagarnas bästa för ögonen.

En tanke till tidningens grundare
Vi påmindes om det i dagarna när vi nåddes av beskedet om Lantbrukets Affärers grundare Lars-Håkan Halldins bortgång. Lars-Håkan startade tidningen i form av ett enkelt nyhetsbrev när han arbetade på Sparbankernas Jordbrukskredit – med namnet På lantbrukarens sida. Senare ändrades namnet till Lantbrukarens Affärer och slutligen till Lantbrukets Affärer.
Tidningen fanns kvar i Sparbankssfären när sedermera Swedbank bildades genom en sammanslagning av Spar­bankerna och Föreningsbanken. Men liksom Lars-Håkan satt inte Lantbrukets Affärer kvar där man placerat den. Efter några artiklar som var kritiska mot det egna företaget såldes tidningen till redaktören Roland Fransson, som började samarbeta med Agneta Lilliehöök och hennes företag Lime AB. År 2001 köpte vi tidningen och bildade Tejarps Förlag.

Missriktad kadmiumskatt
Sedan dess är vi helt oberoende och kan stå upp för före­tagande och entreprenörskap och det som har betydelse för svenskt lantbruk. I det här numret handlar det bland annat om utredningen om skatter på handelsgödsel och växtskyddsmedel. Utredningens förslag gynnar varken lantbruket eller miljön. En konsekvens kan bli att struktur­kalkning som är en av de mest verkningsfulla åtgärderna för att minska fosforläckage blir kraftigt fördyrad och i förlängningen leder till försämrad hushållning med fosfor – och ökad nettotillförsel av kadmium.
En annan fråga vi tar upp är möjligheten att använda tillväxt­reglerare i spannmål. Ryktesvägen har vi förstått att det pågår arbete för att tillåta det även i oljeväxter. Tidig applicering ger ökad bestockning och förbättrad rot­utveckling med förbättrat växtnäringsutnyttjande och möjlighet till ökad skörd genom förbättrad bestånds­uppbyggnad.

”Vi kommer alltid att utgå från kunskap, göra vår hemläxa och analys och stå för det vi ­publicerar”

Risk – inte halt
I arbetet med den nya handlingsplanen för hållbar ­användning av växtskyddsmedel förordar Kemikalie­inspektionen en mer restriktiv hållning till tillväxtregulatorer – bland annat genom att koppla ihop den med behandling med glyfosat i växande gröda, något som inte är tillåtet i Sverige. Tala om ”guilt by association”.
I sitt remissvar till förslaget till handlingsplan riktar Kemikalie­inspektionen in sig mot ett minskat användande, inte minskade risker, som är myndighetens uppdrag. Till saken hör att även om tillväxtregulatorer återfinns i grödan när de används är nivåerna långt under tillåtna gränsvärden.
Slutligen, för att anknyta till inledningen, vi inbillar oss inte att alla kommer att tycka som vi eller tycka om oss. Men vi kommer alltid att utgå från kunskap, göra vår hemläxa och analys och stå för det vi publicerar.
På lantbrukarens sida!