Allt fler väljer att utrusta sina traktorer och maskiner med teknik för precisionsodling. Hur givor av utsäde och gödning ska varieras är dock långt ifrån klarlagt.
”Ett är i alla fall säkert, att ge samma giva överallt är inte rätt”, konstaterar Ola Rickardsson.
Förra årets mottagare av JTI:s stipendium Silverbillen var nystartade företaget Agronovum AB och deras system GrowPro. Företaget består av Ola Rickardsson, Johan Larsson och Johan Rickardsson. Tanken bakom deras system är att göra precisionsodling tillgängligt även utan uppgradering av maskinparken.
Med hjälp av en surfplatta och dess GPS-funktion samt en eftermonterad
styranordning på maskinen kan deras system variera utsädesgivan på Väderstads såmaskiner Rapid 300 och 400, C och S, samt Överum Tive fallspridare. Arbete pågår också med att ta fram utrustning att montera på flera fabrikat av gödningsspridare, både ramp- och centrifugalspridare.
Beräkna giva
I programvaran GrowPro Management skapas varje enskilt fält och förses med data som sedan används för att ta fram tilldelningsfiler. Ola Rickardsson berättar att programmet kan ta hänsyn både till information från markanalyser och skördedata vid beräkningen av vilka givor som ska användas på olika delar av fältet.
De färdiga styrfilerna laddas upp i en vanlig surfplatta som tas med i fält. Den får sin lägesangivelse med hjälp av sin egen inbyggda GPS och kommunicerar med styrdonet på maskinen med hjälp av blåtandsteknik.
Ny utmatning
Såmaskinen har fått ny styrning av utmatningen genom att ställdonet bytts mot en stegmotor samt att maskinen har utrustats med givare för hastighet och utväxling.
”Vad vi faktiskt kan göra nu är att både variera utsädesgivan samt registrera exakt hur mycket och var vi faktiskt har sått. Det gör att vi kan gå tillbaka i efterhand och utvärdera de olika insatserna vilket är en enorm fördel”, säger Ola Rickardsson.
Han poängterar dock att möjligheten att tekniskt kunna variera givor av utsäde och gödning inte är mycket värd utan kunskap om hur stora givorna faktiskt ska vara. Här råder fortfarande stor brist på både kunskap och erfarenhet menar han och efterlyser en mer samlad satsning på utökad forsknings- och försöksverksamhet.
”Den forskning och utveckling som pågår i olika delar av Sverige är väldigt nära sammankopplat till olika företag. Det är jag skeptisk till.”
Mäter ledningsförmåga
Själv driver Ola Rickardsson blandad växtodling i trakten av Bjärred i Skåne. Han menar att en klassisk markkartering samtidigt kan göras både billigare och bättre.
”Jag har flera gånger sett hur lätt det är att missta sig på vilken lerhalt jorden verkligen har. Det kan vara lömskt att tro att det går att styra givor manuellt från traktorn baserat på ett antagande om hur jordarterna varierar över fältet. En markkartering är ovärderlig, men den måste göras på rätt sätt.”
Själv har Ola valt att undersöka 60 hektar med hjälp av EM 38, en sensor som mäter jordens ledningsförmåga. Resultatet räknas sedan om och ger en uppfattning om flera av jordens egenskaper. Lerinnehållet är den faktor som generellt påverkar jordens ledningsförmåga mest.
Placerar jordprover
”Det vanliga är att mätningen görs i ett drag i varje sprutspår, men jag valde att köra tätare, ett drag var sjätte meter. Mätningarna görs var eller varannan meter i dragen och det gav en mycket hög upplösning.”
Efter ett ha tagit bort alla extremvärden och sedan delat in mätresultaten i 5-10 klassningar använde Ola resultatet för att välja var han skulle ta sina markprover. Istället för att placera proverna i ett rutmönster av hundra gånger hundra meter placerade han dem på intressanta ställen enligt resultatet från EM 38-undersökningen.
”Jag är säker på att jag fick ett bättre resultat än om jag skulle placerat ut dem på vanligt sätt.
Det visade sig att fälten bjöd på riktigt stora variationer. Områden med lerhalter på 20–25 procent samsades med områden på 8–15 procent.
Testar gödning
Första säsongen efter markundersökningen väljer Ola nu att inte variera utsädesgivan. Istället planerar han att göra växtsaftsanalyser och även ta kvalitetsprover i skörden utöver skördekarteringen.
Hans intresse för växtodling är mycket stort och har även medfört att han tillsammans med Leif Bengtsson på Alnarps egendom i år gör försök med spansk-engelska företaget EcoCultures växtnäringsprodukter.
”Jag fick upp ögonen för dem när deras preparat användes av brittiska vete- och rapsmästaren Tim Lamyman för att få rekordskördar. Han deltar även i årets svenska Rapsmästare och använder preparaten där.”
Ola Rickardsson strävar efter att optimera förhållandet för sina grödor. Att använda EcoCultures skräddarsydda kväve samt mikronäringsämnen kan enligt honom vara ett sätt att rusta grödan för att klara stressbelastningar, till exempel torka.
”Vi såg tidigt hur kraftig rotutveckling vi har i behandlade led jämfört med obehandlade”, berättar han.
Bättre kunskap
Hur de olika insatserna faktiskt lönar sig i slutändan kan Ola Rickardsson ännu inte svara på. Angående EcoCulture hänvisar han till uppgifter från Tim Lamyman om att den minskade mängden utsäde kompenserar för kostnaderna för gödningsmedlet.
Det ekonomiska resultatet från markkarteringar, programvara och
teknisk utrustning för variering av givor är naturligtvis beroende av hur dessa används. Agronovums system kostar 30 000 kronor.
Själv är dock Ola Rickardsson övertygad om att växtodling i framtiden måste göras med hjälp av en högre kunskapsnivå än i dag.
”Tim Lamyman sådde 110 kilo vete per hektar och hade 800–900 ax per kvadratmeter vid skörd. Svensk rådgivning sätter målsättningen betydligt lägre. Varför det?”
Av Sofia Barreng