”Det mesta talar för att produktionskapacitet och produktivitet inte har tagit skada”
Ett lågt pris minskar invägningen, men påverkar varken antalet mjölkkor eller andelen nedlagda företag. Det visar en statistisk bearbetning av data från 1983 och framåt.
Det råder ingen tvekan om att europeisk mjölkproduktion genomgår en omfattande omvandling. Från en period med kraftig tillväxt med en växande global marknad hamnade produktionen i en stagnation på grund av uppbromsande tigerekonomier. Världsmarknadspriset sjönk och de europeiska mejeriföretagens situation förvärrades när Ryssland stängde sin marknad för EU-länder.
Enligt tidigare mönster för vad små överskott kan betyda på en imperfekt råvarumarknad började mejeriföretagen att pressa priserna för att få avsättning på den lönsamma hemmamarknaden. Den globala marknaden hade egentligen inte förändrats, utan prognoserna för den långsiktiga efterfrågan på mejeriprodukter var lätt optimistiskt. Men innan flödena hunnit hitta nya vägar – ryssar behöver också sin mjölk, även om den inte kommer från EU – var skadan redan skedd.
Prispress
Problemet är allmänt i EU, vilket kommissionens insatser för att få ner produktionen visar. Samtidigt är villkoren högst olika i olika länder. När mjölkkvoterna släpptes i april 2015 var det många länder som stod i startgroparna, inte minst irländarna där mellan 400 och 500 nya besättningar tillkom med ett investeringsstöd på 60 procent till byggnader och maskiner. I Sverige vände den negativa trenden och invägningen ökade med sammanlagt tre procent mellan 2011 och 2015.
Mejeriernas tuffa prisstrategi för att komma ur problemet satte dock sina spår. Med Arla i täten har priset tvingats ner kring 2,60 kr, och under sommaren i år gick antalet mjölkföretag i Sverige ner under 4 000-strecket. Samtidigt sker en snabb omstrukturering, produktiviteten i mjölkproduktionen ökar och kan förväntas ta ett språng när nuvarande prispress har fått värka ut.
Inte ökad nedläggningstakt
Samtidigt som verklighetens villkor gör sig påminda finns det några fakta som behöver korrigeras. Nedläggningstakten har inte varit högre under nuvarande mjölkkris än tidigare. En genomgång av statistiken 1983–2015 visar att andelen företag som avvecklar inte är större nu än när priset var betydligt högre 2007–2008 eller 2013–2014. Det finns alltså inte någon grund för alarmerande rubriker om att nedläggningen av antalet mjölkgårdar skulle vara exceptionell.
Priset är naturligtvis viktigt för omstruktureringen och det kan ligga nära till hands att anta att ett lågt pris skulle leda till en ökad nedläggningstakt. Men det stämmer alltså inte alls, det finns inte något statistiskt samband mellan avräkningspris och andelen nedlagda företag. Priset påverkar inte heller antalet mjölkkor. Sett över en längre tidsrymd stiger det nominella mjölkpriset med två öre per år. Samtidigt finns ett tydligt säkert negativt samband mellan antalet mjölkkor över tid. Trots detta finns det alltså inget samband mellan pris och förändringen i antalet mjölkkor.
Samband pris och volym
Efter fyra år med stigande invägning är trenden för innevarande år entydig. Invägningen har minskat och takten verkar öka. Fram till vecka 29 hade invägningen minskat med 2,3 procent och de
senaste fyra veckorna i perioden med 3,3 procent.
När det gäller invägningen finns
det också ett tydligt samband mellan pris och volym. Låga priser gör att invägningen minskar, en anpassning som sker relativt snabbt, sannolikt genom en reducering av rörliga kostnader, exempelvis foder.
Helt klart är att svensk mjölkproduktion har gått igenom ett stålbad och att det fått konsekvenser, både för enskilda producenter och för branschen. Men det mesta talar för att produktionskapacitet och produktivitet inte har tagit skada. När nu priset är på väg upp finns det alltså möjlighet för fler att tjäna mer, och när Skånemejeriers franska ägare säger att köpet av den svenska verksamheten är företagets bästa affär, finns det också alla anledning att tro att mejerierna också har en god betalningsförmåga. Frågan är om viljan finns, och för att få reda på det räcker det inte med statistik, då krävs agerande på marknaden.
Av Lennart Wikström