Gamla sanningar kan bli som nya när klimatet ändras. Grönråg kan vara ett högavkastande foderalternativ ifall vårsådden ändå torkat bort. Sista datum för klöversådd kan flyttas fram. På Rådde Gård, Hushållningssällskapet Sjuhärad, samlas nya rön från försöksodlingarna.
En utmaning är hur mycket grovfoder det går att producera om vintrarna blir allt mildare med åren. En idé som nu testas är odling av grönråg som grovfodervara. Initiativet kom från John Jakobsson på Konsil Scandinavia.
”Jag fick idén vid ett besök i östra Tyskland som med sina torkkänsliga lätta jordar ofta drabbas hårt av försommartorka”, berättar John. ”Där odlas mycket råg och såg det ut att bli brist på djurfoder kördes den av i början av maj, varpå de direkt sådde majs. Efter tröskning följde havre på hösten, vilken skördades i skiftet oktober/november innan den gick i ax.”
Två skördar
På Hushållningssällskapet Sjuhärad fastnade Ola Hallin för grönrågen. Den 10 juli togs en helsädesskörd på en provareal. Tre dagar senare plöjdes, harvades och gödslades med 90 kg kväve på skördade ytor, varpå de direkt samma dag sådde ny råg och andra foderalternativ på andra provrutor som jämförelse, bland annat havre och Westerwoldiskt rajgräs.
”Vi valde rågsorten Humbolt, en sort som ger mer blad och mindre kärna”, berättar Ola.
Tio dagar efter sådd hade tillväxten nått ettbladsstadiet. Fyra dagar senare gjordes behandling mot ogräs. Den 17:e augusti gjordes en svampbehandling och 1 oktober skördades provytorna. Av de testade grödorna var det grönrågen som klarade sig bäst, inte minst mot svampangrepp, den gav en mycket bladrik grönmassaskörd.
”Vi hade även 6-radskorn och höstkorn på en yta, men kunde konstatera att det var hårt tryck av svamp på denna. Samma sak med rågvete och höstvete. Och havren hade redan hunnit gå i ax vid skörd.”
Övervintrar
Grönrågen gav motsvarande 1,8 ton ts/ha på provytan och visade sig även ha bra återväxt efter skörd. Havren gav visserligen 3,6 ton ts/ha, men kommer med stor sannolikhet att frysa bort under vintern. Grönrågen hade däremot inte hunnit gå i ax och eftersom bara ovanjordisk grönmassa skördades kommer den att växa vidare och ge en tidig andraskörd under våren om allt går enligt planerna. Alternativt kan rågen växa klart och skördas som mogen kärna.
”Det Westerwoldiska rajgräset gav visserligen högre skörd, men är väldigt fiberrikt och bör i praktiken skördas med tätare intervall än vi gjort i försöket”, konstaterar Ola Hallin.
Eftersom den ger snabb tillväxt efter sådd är grönrågen dessutom ett alternativ för den som vill hålla sina djur ute på bete längre på hösten.
”Ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ till vallskörd och ensilering.”
Grönrågen är dessutom en lämplig avbrottsgröda i en växtföljd med bara helsäd, vallinsådd och vall där man bara har klöver efter klöver efter klöver.
”Många är nog ute lite på tunn is där”, menar Ola Hallin.
Viktigt att så klöver i tid
Annars är klöver mycket i fokus på sällskapets försöksgård. Här testas för närvarande 400 olika sorter. I ett projekt som även omfattar Skåne och Örebro har hittills nio försök genomförts. Det handlar om hur sent efter skörd på hösten som klövervall kan sås. Slutsatsen är att oktober kan räknas bort.
”Ska man ha något till förstaskörden behöver sådden ske i augusti. En fördel med sådd vid den tidpunkten är att den varma och fuktiga jorden ger en väldigt snabb start”, säger Ola Hallin.
Skåne är undantaget. Där gav även sådd i september bra resultat.
”Men av det som såddes i oktober fanns efter vintern mellan 40 och 50 procent kvar i Skåne, medan motsvarande för Länghem och Örebro bara var två procent.”
En sådd av vallfrö och rågvete den 25 augusti gav en fin vall och fungerade bra utan ogräsbekämpning.
”Slutsatsen är att om man har problem med att anlägga vallen på våren så kan man göra det på hösten istället. Det är ett sätt att vinna tid. Andra halvan av augusti är rätt tid om man tänker ta den som helsäd”, säger växtodlingsrådgivaren Katarina Berlin Thorell.
Mer foder
De allt mildare vintrarna ger alltså utrymme för nya strategier vid foderproduktion, men för den skull avråder de från att sätta allt på höstsådd eftersom det ju kan slå fel beroende på hur vintern blir. Men höstsådd av foderspannmål, gräs och klöver efter grund bearbetning ända in i september banar väg för stora förstaskördar och grönråg är ett starkt alternativ i flerskördesystem.
Bekämpning med Gratil på hösten är enda alternativet om man vill ha kvar klövern. Tidig sådd ger stor förekomst av svårbekämpade ogräs som lomme och skräppa, samtidigt som trycket av både ogräs och insekter ökar på grund av mildare vintrar. Vid etablering med insådd håller skyddsgrödan tillbaka ogräset och behovet av bekämpning är mindre.
Flerårigt vetegräs
I ett separat försök odlas även sedan 2019 det fleråriga vetegräset Kernza från USA på Rådde Gård. I våras var det nära att det plöjdes upp eftersom det utvecklades dåligt. Men sedan tog det fart på allvar och blev två meter högt.
”Det är långsamt i etableringen, men är i gengäld flerårigt. Fördelen är att det tack vare sina djupa rötter är mycket torktåligt. Grödan är som en gräsvall tidigt under växtsäsongen och därefter utvecklas strå och ax, så att vi får en gröda som till slut är två meter hög”, berättar Elisabet Nadeau från SLU i Skara och Hushållningssällskapet.
Jämfört med annan spannmål är denna vetesort lågavkastande, men ger bra avkastning som grovfoder och har egenskaper som ur marksynpunkt gör den mer lik flerårig gräsvall.
Av Ulf C Nilsson