Rörflen – ett allsidigt alternativ på sämre marker

Rörflenet gav mellan två och fyra ton ts per hektar på Marieholm, en av Lundbys arrendegårdar. Tillväxten är hög och ger, till skillnad från Salix, årliga skördar.

På Lundby gårds arendemarker utanför Tidaholm täcks 20 hektar mulljord av rörflen. Den fleråriga grödan hejdar koldioxidavgången från den mullrika marken och testas nu som bränsle i Borås Energi & Miljös nya värmekraftverk. I kretsloppet ingår att grödan gödslas med rötslam och även att askan från förbränningen återförs.

På den aktuella mulljorden bedrevs tidigare en osäker vallodling. Blöta somrar var bärigheten tveksam. Men 2017 rensades diken och sugledningar, en femårsgiva rötslam lades på för att säkerställa näringsbehovet, varpå rörflen såddes in.

”Det är som vanlig insådd av vall. Men första året var torkåret 2018 och då togs skörden istället till foder eftersom befintliga vallar gav så dåligt. Det var en bra reserv att ta till”, berättar Lennart Wiklund på Lundby Maskinstation i Trädet, som håller i det praktiska.

Grödan blev då en räddning i en tuff situation. Det var först året därpå som grödan skördades till energi.

Den årliga gödslingen består av kväve och kalium för att få fart på tillväxten.

”Vi lejer bort arbetet. Visserligen räcker en vanlig slåttermaskin för att slå rörflenet, men det krävs en lätt rullbalspress och breda däck som ger bra bärighet för att ta hand om den sedan”, berättar Lennart Wiklund.

Tidig skörd

Skörden sker under vintern eller tidig vår, typ i februari eller mars, och ett normalår finns då tjälen kvar i marken vilket underlättar körningen.

”Jämfört med Salix har rörflen fördelen att materialet är torrt vid skörd, runt 15 procent ts, ibland kanske ännu lägre. Det behöver alltså inte torkas, utan är färdigt bränsle direkt”, summerar Susanne Paulrud, Rise, koordinator för projektet som har som syfte att utvärdera ekonomin i odlingen.

En annan fördel med rörflen jämfört med salix är att biomassan kan skördas varje år istället för vart fjärde. Dessutom går rörflen också att använda som ”nödfoder”, alternativt strö.

Hur högt det faktiska energiinnehållet är vid förbränning står nu på tur att utvärderas. Försöket med förbränning pausades förra året på grund av pandemin, så de balarna finns nu inlagrade tillsammans med årets skörd. Några siffror från testet är ännu inte framme, men riktlinjerna för hur det ska genomföras är klara.

”Rörflenet sönderdelas och blandas med flis. Andelen rörflen är i försöket mindre än 10 procent för att undvika att det hänger sig i skruvarna vid inmatning till pannan”, säger Susanne Paulrud.

Komplett kretslopp

Hela tanken är att man vill skapa ett komplett kretslopp med samverkan kring energigrödor, slam och aska.

”Det övergripande syftet med projektet är att skapa förutsättningar för energigrödor som rörflen och även salix samt restprodukter från lantbruket, att ingå i ett kretslopp som ger en lönsam produktion genom direkt gödsling med rötslam och genom samförbränning av biomassa och slam samt återvinning av fosforrik aska”, säger Susanne Paulrud.

Kontrollerad aska ska sedan återföras till närliggande åker och skogsmark för att om möjligt ersätta motsvarande mängd mineralgödsel.

Askan har analyserats noggrant och resultatet jämförts med aska från eldning med bara stamved respektive inblandning av halm och slam. Sannolikt ger halm och rörflen samma resultat. Blandningen med halm och slam gav likvärdiga halter av oönskade metaller som arsenik, bly, kadmium och krom i askan som då man enbart eldade med stamved. Däremot blev det något mer aluminium.

Positivt var att halterna av fosfor och kalcium och kalium som förväntat var betydligt högre än vid enbart stamvedeldning. Alla mätvärden finns samlade på www.biomassaochslam.se.

Biomassa och slamPris efter energi

Betalningen kommer att följa biobränslepriset på marknaden, men blir idag lägst 175 kr/MWh, vilket ger 800–850 kr per ton ts fritt levererat till kraftvärmeverket i Borås. I kalkylen tillgodoräknas även den växtnäring i form av rötat avloppsslam utan kostnad.

”Skörden landar på mellan fyra och sex ton ts per hektar för vår del”, berättar Lennart Wiklund.

Precis som för vall beror det på vädret, om den blir dränkt eller utvintrar.

”En fördel med rörflen är att den är väldigt vinterhärdig och därför kan odlas över hela Sverige, även i norra Norrland, eftersom den växer så snabbt under den ljusa perioden och dessutom mår bra om det är snö över under vintern”, säger Susanne Paulrud.

Av Ulf C Nilsson.