Så mycket kostar markpackningen

Däckförbättringen håller inte jämna steg med den ökade vikten och resultatet blir att skadorna på marken ökar.

Mellan 700 miljoner och 1,5 miljarder kronor per år är prislappen för markpackning. Det har en internationell forskargrupp med flera svenska deltagare kommit fram till när de använt Sverige som exempel.

Kunskapen om hur marken ska vårdas och hur packning ska undvikas har gått stadigt framåt. Medvetenheten om vikten av rätt däck och däcktryck är större och att i möjligaste mån undvika att köra när det är blött. Men hittills har ingen vågat sig på att räkna på hur mycket markpackningen har ökat sedan lång tid tillbaka och omsätta det till vad det kostar dagens växtodlare.

Var det lättare förr?
Traktorerna och tröskorna var i alla fall lättare. Forskargruppen har använt historiska data över traktorers och tröskors vikter. Från Danmark har de använt en sammanställning från perioden 1958 till 2009 som visar att belastningen på tröskors framaxel ökat från 1,5 ton till 9 ton, eller med ett ton vart sjunde år, som de också uttrycker det.
Från John Deere som gjorde sin första traktor 1923 finns en annan lång vikt­serie. För traktorer är motsvarande ökning 1,5 ton till 4 ton på framaxeln från 1960 till år 2000. Forskarna menar att trenden med högre vikter verkar fortsätta.
Vidare avhandlar de däckens roll, som har blivit så mycket bättre och bredare. Men det räcker inte. Däckförbättringen håller inte jämna steg med den ökade vikten och resultatet blir att skadorna på marken ökar.

Svårare att vara rot idag
Med den historiska kunskapen om maskinernas ökade vikt tillsammans med dagens kunskap om hur det påverkar marken har de beräknat skillnad i rotutveckling, bulkdensitet och infiltrations­förmågan för vatten. Resultatet är nedslående. På 1980-talet tog det cirka 25 dagar för en rot att nå ner till 50 centimeters djup i en torr jord och idag skulle det ta 60 dagar.
Bulkdensiteten har ökat, jorden har alltså blivit mer kompakt och dess förmåga att leda vatten under mättade förhållanden är cirka 40 procent lägre än hos en opackad jord. Eftersom markpackningen också minskar porositeten minskar markens vattenhållande förmåga vilket antas förstärka problemen under torra år.

Förklarar det minskade skördar?
Forskargruppen är inte blyga när de påstår att symtomen ovan sammanfaller med stagnationen i veteskördar som inleddes på 1990-talet i flera länder. De gör också ett försök att sätta siffror på vad det kostar.
Redan 1974 gjorde den svenska markforskningens nestor Janne Eriksson med kollegor på dåvarande Lantbrukshög­skolan en beräkning av vad alvpackningen kostar svensk växtodling. De bedömde att skördarna minskar med åtta procent på lerjordar och fyra procent på lättleror och är försumbara på lättare jordar. Den sammanlagda kostnaden
för markpackningen slutade då på 80 miljoner kronor i dåtidens penningvärde, vilket motsvarar 200 miljoner idag.
Forskarnas nya beräkningar med dagens skördar och priser och nya kunskap om fördelning av jordarterna i landet slutar på cirka 700 miljoner kronor. Men eftersom maskinerna är tyngre nu och packningen större kan den verkliga kostnaden vara så hög som 1450 miljoner. I de beräkningarna görs antagandet att 35 procent av åkermarken är påverkad av packning.

Av Markus Hoffmann