Så regleras gödsel­användningen i våra grannländer

Sverige är genom en hög grad av frivillighet ett undantag när det gäller tillämpning av EU:s nitrat- och vattendirektiv. Med en ny förordning avseende handel med gödselmedel som även inkluderar organisk gödsel kan det vara på sin plats att jämföra hur regelverken ser ut i våra grannländer.

För länderna runt Östersjön regleras växtnäringstill­förseln av EU:s nitratdirektiv, vatten­direktivet och de regler som fastställs i Helsingforsöverenskommelsen, Helcom, och som innefattar även Ryssland. Gemensamt för dessa regleringar är att de begränsar den högsta genomsnittliga tillförseln av kväve per ha till 170 kg per ha.
Den tidigare gödselregleringen EC 2003/2003 har ersatts av en ny förordning, 2019/1009, som möjliggör reglerad marknadsföring även av stall­gödselbaserade gödselmedel och andra organiska gödselmedel, som i princip bygger på CE-märkning. Den nya förordningen motiveras med att marknaden för recirkulerade växtnäringsprodukter öppnas och regleras. Tidigare fanns möjlighet att sälja motsvarande produkter inom EU, men de var inte reglerade avseende exempelvis tungmetaller.
Idag regleras användningen av stallgödsel i Sverige och våra grannländer av nationell anpassning av EU:s direktiv.

Danmark och Finland
I Danmark tillämpas en strikt lagstiftning med gödselplaner som ska rapporteras in till miljö- och livsmedelsdepartementet. Den totala mängden kväve som tillåts för både mineral- och stallgödsel är 170 kg per hektar. För gårdar med speciellt undantag för djurhållning och med grödor med lång växtsäsong och stort näringsupptag tillåts givor på upp till
230 kg per hektar. Maximal tillförd fosfor är 30–39 kg per hektar.
I Finland gäller en maximal kvävetillförsel på 170 kg/ha. För stallgödsel gäller ingen begränsning av tillförsel av fosfor. Kvävetillförsel, avkastning och spridningstidpunkt för stallgödsel måste journalföras. Närmare 90 procent av åkermarken ingår i ett frivilligt miljö­program som innebär en mer noggrann dokumentation och den maximala mängden kväve som tillförs ligger under EU-direktivets 170 kg per hektar. Dessutom regleras även fosforgödslingen.

Tyskland
I Tyskland gäller ett krav på årliga växtnäringsbalanser för kväve och fosfor per fält på gårdar större än 15 hektar. Maxi­mal tillförsel av kväve är de stipulerade 170 kg per hektar, medan fosforgivorna inte är begränsade utom på jordar med höga fosforvärden där tillförseln inte får överskrida bortförseln.
Överskottet av kväve får inte överskrida 50 kg per hektar och år i treårs­genomsnitt. För fosfor gäller att balansen inte får ha ett överskott på mer än 10 kg per hektar och år i genomsnitt under sex år. Dessutom finns både frivilliga program och delstatsregler som ytterligare begränsar gödseltillförseln. De hårdare regler som infördes 2017 innebar att även för en ren växtodlingsgård begränsades tillförseln av kväve ytterligare och sänktes i realiteten från 169 till 152 kg per hektar i genomsnitt. Det sänkte avkastningen i höstvete och sockerbetor något och minskade läckaget från – i alla fall på papperet – 35 till 24 kg per hektar och år.

Polen
I Polen gäller krav på gödslingsplan baserad på jordanalys och analys av stallgödsel för gårdar med fler än 40 000 höns, 2 000 slaktsvin eller 750 suggor. Gårdar med egen stallgödsel måste använda 70 procent på den egna arealen. Gårdar som är större än 100 ha eller har fler än 60 djurenheter är tvungna att ha en gödslingsplan för kväve för gårdens åkerareal. Gårdarna får inte tillföra mer än 170 kg kväve per hektar i form av stallgödsel. Fosfortillförseln anses vara begränsad genom begränsningen av mängden kväve. Det finns också ett frivilligt program som syftar till att skydda vatten och luft från utsläpp från jordbruket.

Baltikum
I Estland och Litauen krävs gödslingsplaner för större gårdar. I Estland är mängden fosfor begränsad till 25 kg per hektar och det gäller specifika gränser för gödsling av olika grödor. På gårdar med fler än 400 djurenheter och som har flytgödsel krävs treåriga gödselplaner som ska godkännas av landets naturvårds­myndighet. Litauen saknar reglering av fosforgivor, men begränsar antalet djurenheter till 1,7 per hektar. Överskott av gödsel måste spridas på andra gårdar.
I Lettland registreras all spridd och handlad eller på annat sätt använd stall­gödsel och rötrester. För den mängd stallgödsel som överskrider 170 kg kväve per hektar krävs spridningsplan på annan mark. I nitratkänsliga områden gäller gröd­specifik reglering av kvävegödslingen. f

Källa: Legislation and voluntary actions regulating manure fertilization in the Baltic Sea Region. National resources and bioeconomy studies 84/2109. LUKE.

Av Lennart Wikström