Samarbete vid ansökan om vattendom ger lägre kostnader

Madeleine Lilliehöök Althin är advokat i miljörätt och har biträtt flera lantbrukare i deras vattendomsansökningar.

Vattenbristen i år är ett faktum. Samtidigt måste vi blicka framåt och många lantbrukare tittar nu på möjligheten att ansöka om tillstånd för bevattning.

Madeleine Lilliehöök Althin är advokat i miljörätt och har biträtt klienter med många olika vatten­domsansökningar. Hon menar att det kan finnas flera fördelar med att närliggande gårdar går ihop och gör en ansökan tillsammans. För ett par år sedan gjorde hon en ansökan för tio gårdar i Kristianstadstrakten för uttag av ytvatten ur Helge å för bevattning av jordbruksgrödor. En gemensam ansökan innebär att endast ansökningsförfarandet samordnas mellan jordbrukarna, tillstånd söks för respektive fastighet.
”Att jordbrukare går samman och ansöker om vattendom innebär flera samordningsfördelar. Givetvis kan då även kostnaderna hållas nere bland annat genom att gemensamma samrådsmöten med berörda myndigheter och sakägare kan hållas. Fördelen är även att grannfastigheter som ingår i samma vattendomsansökan inte ställer sig negativa och försöker stoppa den sökta vattendomen”, säger Madeleine.

Först till kvarn
”Det är dock viktigt att tänka på att det är ‘först till kvarn’ som gäller, vilket innebär att om det redan finns en eller flera vattendomar som berör den aktuella vatten­täkten, en å, sjö eller grundvattentäkt, så måste den som söker vattendom ta hänsyn till de befintliga vattendomarna. Detta innebär i praktiken att redan meddelade vattendomar kan utgöra hinder för en vattendom eller innebära att man inte får igenom de villkor man yrkar i ansökan”, säger hon.
”Sammanfattningsvis kan det vara fördelar med att gå samman flera jordbrukare eftersom det går att göra samordningsvinster, men samtidigt är det sannolikt lättare att få igenom de vattenmängder och villkor som önskas om man är först att ansöka.”

Dyra vattendroppar
Att ansöka om och få till stånd en vattendom kan dock ta tid. Minst ett år får lantbrukare räkna med innan dom meddelas. För att inte ytterligare förlänga processen betonar Madeleine Lilliehöök Althin vikten av att ha god kommunikation med grannar och berörda fastighetsägare.
”I annat fall kan det skapa oro vilket leder till att grannarna kan ifrågasätta ansökan, vilket gör att det tar längre tid.”
Ansökan ska innehålla miljökonsekvens­beskrivning och en teknisk beskrivning av bevattningsanläggningen. Men att börja vattna i förtid utan beviljad ansökan eller utan att ha ansökt om tillstånd kan bli en dyr historia om någon gör en anmälan till tillståndsmyndigheterna.
”Den som gör vattenuttag som är tillståndspliktigt utan att ha erhållit vattendom gör sig skyldig till brott. Det är då fråga om miljöbrott eller otillåten miljöverksamhet där straffskalan är böter eller fängelse. Dessutom riskerar verksamhetsutövaren, det vill säga den juridiska personen att åläggas att betala miljösanktionsavgift, ofta höga belopp mellan 100 000 och en miljon kronor.”

Baltzar Wachtmeister uppmanar den som vill ansöka om vattendom att tänka på hur systemet eventuellt kommer behöva utökas i framtiden.

Viktiga samarbeten
Wanås Gods AB med vd Baltzar Wachtmeister är en av Madeleines klienter som fick sin vattendom meddelad i år tillsammans med ägaren till en fastighet som arrenderas av Wanås. Han lägger också vikt vid det goda sam­arbete han haft med markägaren där uttaget ur Helge å gjordes. Ansökan gick för deras del ovanligt smidigt eftersom mycket av dokumentationen redan fanns efter att de tio lantbrukarna i Kristianstadtrakten fått sin ansökan beviljad.
”I andra fall kan den vara betydligt mer komplicerad och innefatta en hel del material”, säger Baltzar Wachtmeister och skickar med en uppmaning till berörda myndigheter att de borde förenkla processen till gagn för lantbruksföretagen.

Tänk proaktivt
Till lantbrukare som funderar på att ansöka om tillstånd för bevattning ger han rådet att börja i tid eftersom processen kan bli lång, samt att planera framåt.
”Tänk igenom systemet, kommer jag behöva dra anläggningen till fler marker? Ta hjälp av bra rådgivare, både när det gäller juridiskt och tekniskt.”
På Wanås har vattendomen främst underlättat odling av specialgrödor.
”Ansökan gjordes för att kunna bedriva grönsaksodling och med årets väder har det visat sig vara en förutsättning. Hade vi kunnat hade vi gärna bevattnat fler grödor denna sommar”, säger han. ”Jag tror att i framtiden kommer vi behöva förbereda oss för extremväder av antingen det ena eller andra slaget genom både ökad dränering och bevattning.”

Av Elin Laxmar