Många är vägarna för att nå den högsta skörden och länge har det talats för lite om det som sker dolt under markytan. Rötterna på grödan har en avgörande roll för att lyckas.
Tove Sundgren på Yara har i sitt doktorsgradsarbete på Norges Miljø og Biovitenskaplige forskat på hur korn- och veterötter reagerar under syrebrist, vilket kan uppstå i bland annat vattenmättad mark.
Under temadagen ”Om att bygga rötter”, som hölls av Gröna möten i Skara den 29 januari, konstaterade hon att om den gröna biomassan ovan jord ser välmående ut gör ofta rötterna det också. Vad är då ett bra rotsystem och hur mäter vi det?
”Rötter är anpassningsbara och ändrar sig hela tiden efter rådande förhållanden”, berättade Tove. ”Jorden är inte en homogen massa utan kan ha fickor med bland annat syrebrist, ansamlingar av näringsämnen och skadegörare. Precis som ett blad som vänder sig efter solen anpassar sig rötterna.”
Olika rötter
Hos stråsädeslagen sker utvecklingen av de första rötterna, frörötterna, från den groende kärnan och är till antalet ofta fem till sju stycken. Från frörötterna växer sedan sidorötter ut och kan förgrena sig flera gånger. Under bestockningen växer kronrötter fram ur plantans noder. De är grövre än frörötterna. Frörötterna sträcker sig djupt ner i markprofilen medan kronrötterna befinner sig högre upp närmare jordytan. Såväl frörötter som kronrötter har sidorötter och rothår.
De olika typerna av rötter kan vi utnyttja till att optimera näringsupptaget. Växtens upptag av fosfor sker huvudsakligen högt upp i profilen eftersom det är där den växttillgängliga fosforn finns.
Placering av gödningen
Kväve däremot är lättrörligt och kan transporteras djupare ner i marken. Vid fosforbrist kan en matta av rötter utvecklas högt upp i markprofilen medan kvävebrist kan leda till att rötterna sträcker sig djupare ner. Hur rötterna
svarar på näringsbrist kan variera och inom forskningen är det fortfarande mycket vi inte har tillräcklig kunskap om.
Kunskapen vi har kan såklart nyttjas när vi planerar hur och när vi ska gödsla. En placering av gödningen intill det groende fröet i samma sårad kan ge en bra rotutveckling. Men vi bör se upp så att vi undviker en alltför hög saltkoncentration, något som kan hämma groningen.
”En optimal placering av gödningen är några centimeter ifrån fröet”, menade Tove Sundgren.
Tidig rottillväxt
”På våren kan det se ut som att vetet står och stampar men redan då kan mycket hända under jord. Den exponentiella tillväxten av rötter verkar påbörjas innan den gröna biomassans exponentiella tillväxt”, fortsatte Tove Sundgren.
”Rottillväxten stannar också av tidigare än den gröna biomassan och runt blomning har rötterna helt slutat växa”, konstaterade hon.
Inom forskningen har samband mellan tidig sådd och högre skörd setts vilket bland annat kan bero på att rötterna når ett större djup tidigare. Rotdjupet är av stor vikt under torrår. Höstvetets rötter når djupare än vårvetets och ju tidigare sådd desto djupare i markprofilen hinner de växa. Antal tillgängliga dygnsgrader har stor betydelse för rotutvecklingen och är förklaringen till att höstvetets rötter växer djupare.
Växtvillkor och genetik
Rotutveckling är i stor grad styrd av både kemiska och fysiska markförhållanden. Till exempel kan torka leda till en sämre kronrotutveckling. Det motsatta sker om det är blött, då det är syrebrist i marken. Tove Sundgren berättade att olika sorter är olika känsliga för de förhållanden som råder under bildandet av rötter, men att det som påverkar mest är etableringstidpunkten.
”Oavsett sort är dock en snabb etablering och en tidig rottillväxt viktigt för att skapa en god start”, fortsatte hon.
Betning som skydd
Med torråret 2018 färskt i minnet kan vi förstå att grödan behöver ett större rotsystem vid stress. Kan vi på något sätt stimulera växterna till detta? Enligt Oskar Björling på Syngenta är det möjligt på två olika vägar. Ett sätt är betning av fröet, vilket skyddar mot sjukdomar som kan angripa den groende kärnan i marken. Syngenta lanserar nu en betning med en ny verkningsmekanism vilken skapar ett skyddande moln runt fröet och även ger ett skydd när grodden börjat växa. Produktgruppen, som går under namnet Vibrance, ger en ökad tillväxt även vid friska förhållanden.
”Betning är särskilt viktigt vid dåliga växtföljder och där jordsmitta finns”, konstaterade Oskar Björling.
Tillväxtreglering på djupet
Det andra sättet på vilket vi kan stimulera rottillväxt är genom tillväxtreglering. En tidig behandling vid bestockningen ökar rotytan per jordvolym och ger effekt hela vägen ner på djupet.
”För att etablera en bra raps i höst bör vi så tidigt, innan den 20 augusti”, ansåg Mats Andersson på Bayer. Han tyckte också att vi ska ge en startgiva med kväve och se till att lägga ut fällor mot sniglar. Risken med tidig rapssådd är att snabbväxande sorter kan dra iväg på höjden vid höga temperaturer. Då passar det att tillväxtreglera så att vi säkerställer en låg tillväxtpunkt och motverkar utvintring. Tillväxtreglering ger inte bara en ökad rotmassa utan också ett lägre och öppnare bestånd med bättre solinstrålning. Väljer vi en produkt med kombinerat svampskydd säkerställer vi också en friskare planta. Enligt Jordbruksverket är femtio procent av rapsen som odlas idag tillväxtreglerad.
”Det viktigaste är att vi får rapsen att överleva vintern”, avslutade Mats Andersson.
Av Emma Vendel