Sensorteknik – ger bättre lönsamhet och minskad miljöpåverkan

N-Sensor är ett effektivt verktyg för att både öka avkastningen och minska miljöpåverkan i form växtnäringsläckage.

I år användes Yara N-Sensor på 181 500 ha i Sverige. Det har enligt Yaras egna beräkningar lett till tydliga vinster, både för lantbrukarna och miljön.

Enligt Yaras N-Sensorexpert Knud Nissen användes 275 N-Sensorer i Sverige 2020. Medelarealen per sensor är cirka 660 hektar, vilket innebär att de skannade av sammanlagt 181 500 ha. En uppskattning är att cirka 70 procent av körningarna är i höstvete och resterande i korn. Med en sammanlagd höstveteareal i år på 402 400 ha innebär det att närmare en tredjedel av höstvetearealen lästes av. För kornet var det en femtedel av arealen eller knappt 55 000 hektar som skannades.

Värdet av användning av N-Sensor. Källa: Yara, SLU, LTH Ökad avkastning
Enligt de försök som gjorts ger användning av N-Sensor en genomsnittlig skörde­ökning med 3,1 procent i höstvete och cirka två procent i korn. Det innebär att med en medelavkastning på 8,5 ton i slättbygd har användning i höstvete gett en ökad avkastning med 263 kg per hektar eller totalt 33 440 ton. Till det kommer en beräknad skördeökning i korn med 125 kg per hektar eller 6 800 ton. Med ett vetepris på 1,60 och ett kornpris på 1,50kr per kg blir det 420 kr per hektar höstvete och 188 kr per hektar korn. För svenskt lantbruk innebär det en ökad årlig intäkt på över 60 miljoner kr per år.

Enligt Yaras egen intervjuundersökning hos lantbrukare som använder N-Sensorn ligger den uppskattade merskörden i höstvete på sju procent eller cirka 600 kg per hektar i slättbygd. Med den siffran som utgångspunkt skulle den ökade intäkten vid en skördenivå på 8,5 ton per hektar därmed istället bli 950 kr per hektar eller 120 miljoner kr för den höstveteareal på 127 000 hektar som skannades med N-Sensorn 2019.

En ren miljövinst
Men N-Sensorns viktigaste funktion är inte att ge höge avkastning utan att kunna anpassa kvävegivan till vad grödan kan ta upp och omvandla till kärnskörd. Precisionsodlingsförsök utförda vid SLU i Skara visar att behovsanpassad kvävegödsling med N-Sensor ger beroende på jordart ett ökat kväveutnyttjande och därmed minskade kväveförluster med mellan 1,4 och 6,8 kg per hektar.

Med den behandlade arealen på 181 500 ha skulle det innebära ett minskat kväveläckage på mellan 250 och 1 235 ton. Förutom en besparing på 10 kr per kg kväve eller 2,5 till 12,4 miljoner kronor blir det alltså en ren miljövinst som i genomsnitt är betydligt högre än den minskning av kväveläckaget sedan 1995 som enligt SLU ligger på 2,5 kg kväve. Som förklaring till den generella minskningen av kväveläckaget nämns inte ökad precisionsodling överhuvudtaget.

Bättre än rådgivning
Enligt AgriFood Ecomics utvärdering av Greppa Näringens rådgivningseffekt på de cirka 900 000 ha som är med i Greppa uppskattas den till i genomsnitt 2,12 kg per hektar.

Enligt Yaras uppgifter användes alltså 275 N-Sensorer i Sverige 2020. Det placerar landet på en delad andraplats tillsammans med Storbritannien efter Tyskland, där närmare 800 sensorer används. Räknat per hektar höstvete och korn ligger Sverige överlägset först med 0,4 N-Sensorer per 1 000 hektar jämfört med Tysklands 0,16 Storbritanniens 0,09 sensorer per 1000 ha.

Med tanke på att kostnaden för kväverening i reningsverk ligger kring 50–60 kr per kg renat kväve och med anläggning av dammar på mellan 12 och 60 kr per kg renat kväve bidrar N-Sensorn med en inbesparad reningskostnad på mellan 17 och 400 kr per hektar.

Av Lennart Wikström