Livsmedelsverkets glupande aptit på kontrollavgifter drabbar slakten hårt, speciellt de större slakterierna. Nu är måttet rågat och Skövde slakteri var först ut med att överklaga avgiften som de anser är oskälig. Men i första instans förvaltningsrätten förlorade de.
Skövde slakteri tvingas därmed betala drygt 9,8 miljoner med höjningen, men tänker gå vidare. Och de är inte ensamma.
”Förra året var det totalt 18 slakterier, varav tre på fågelsidan, som överklagade”, berättar Svenska Köttföretagens vd Hans Agné.
Överklagandet gällde förra årets höjda avgift och det är alltså först nu som domen kommit i målet. Enligt Livsmedelsverket handlar det om en höjning av avgiften med 43,96 procent för alla slakterier som slaktar mer än 200 ton. En motivering är att antalet småslakterier ökat explosionsartat, vilket drivit upp kostnaden. Men dessa får ingen höjning alls.
Strider mot EU-lag
”I praktiken tvingas de större slakterierna att subventionera den småskaliga slakten. Detta menar vi strider mot EU-lagstiftningen och reglerna för statsstöd, för enligt dessa kan man inte tvinga ett företag att betala för ett annat företags kostnader”, säger Hans Agné.
Han beklagar förvaltningsdomstolens dom, men den har inte ändrat hans uppfattning i ärendet. Samtidigt betonar han att han inte har något emot ökad småskalig slakt.
”Men om den ska subventioneras
är det staten som får stå för kostnaden, inte som nu, att den betalas av branschkollegorna.”
Livsmedelsverkets kostnader för tillsynen skenar och har sedan 2012 gått från dryga 170 miljoner till närmare 220. Och det är alltså slakterierna som får betala.
Rejäla höjningar
Ekonomichef och arbetande styrelseordförande Carl Skoglund på Skövde slakteri är minst sagt kritisk.
”Det handlar om rejäla höjningar, för vår del från nästan 6 miljoner 2014 till drygt 9,8 miljoner på bara fyra år och den stora höjningen kom förra året. Några få procent kan man ha förståelse för, men det här …”
Slakteriets vd Tommy Ögren instämmer:
”Det saknar ju proportioner! Vår bransch är väldigt personalkrävande och vi rationaliserar och skär i kostnader så mycket det går. Men myndigheterna går åt andra hållet och verkar inte vilja rationalisera över huvud taget. Vi tvingas ju inte bara betala för kontrollen, utan även för verkets IT-personal, jurister, administrativ personal, verksledning och andra chefer, utbildningar, konsulter och rekryterare.”
Danskt prejudikat
Detta är inte bara ett svenskt fenomen, utan gällde även Danmark. Där drevs ett liknande ärende ända till EU-domstolen som slog fast att avgiftsuttaget bara får gälla den faktiska kontrollkostnaden på slakteriet och inga overheadkostnader.
”I Danmark drivs för närvarande
frågan av att få en retroaktiv återbetalning av förhöjda kontrollkostnader”, berättar Hans Agné.
Utfallet av det ärendet kommer att följas med stort intresse från svenskt håll.
”Samtidigt finns en stor skillnad i att man bland annat i Danmark mycket aktivt samverkar mellan bransch och myndighet i effektiviseringsarbetet. Huvuddelen av EU-länderna subventionerar för övrigt sin köttkontroll och vad vi behöver är en bra och effektiv köttkontroll som stärker vår konkurrenskraft”, säger Hans Agné.
Urgröpt konkurrenskraft
Som läget är nu gröps istället den svenska konkurrenskraften ur av avgifter och byråkrati.
”Förr kunde jag sköta försäljningen till kunder, men nu får jag istället lägga det mesta av min tid på pappersexercis. Nu hoppas jag i alla fall att vi får stopp på alla godtyckliga avgiftshöjningar”, säger Tommy Ögren.
Att Skövde slakteri blev först ut hänger samman med att Livsmedelsverket hade dem först i ledet när det gällde datum för beslut om avgifter. Nu begär slakteriet prövningstillstånd för att driva målet vidare till kammarrätten.
Onekligen verkar en inbromsning behövas. Vid ett branschmöte i december 2016 presenterade Livsmedelsverket sina insatser under kommande år för att effektivisera kontrollen. Punkt ett i listan hade följande lydelse: ”Livsmedelsverket ökar avgiftsuttaget för kontrollen”. Check på den.
Av Ulf C Nilsson