Skillnader i mikrobiell aktivitet mätt som mineralisering varierar mer mellan olika tidpunkter under odlingssäsongen än mellan olika odlingssystem. Det visar lantmästarstudenten Jenny Olofsson i sitt examensarbete Odlingsmetoders påverkan på markorganismernas aktivitet i jorden – i perenna odlingar samt odlingssystem med mellangrödor.
Jenny har i sitt examensarbete tagit jordprover vid flera tillfällen i försök i två olika odlingssystem. Det ena försöket var efter avbruten sexårig Kernza-gröda följd av odling av rödbetor på SLU:s försöksanläggning Lönstorp och den andra var i ett plöjt och oplöjt led efter fyra år med conservation agriculture på Krokstorps gård strax utanför Helsingborg. Proven togs i juni, augusti, september och oktober på Lönstorp och i juni, augusti och september på Krokstorp.
Två odlingssystem
Proverna analyserades bland annat med avseende på mullhalt, mikrobiell aktivitet mätt som respiration och kvävemineralisering. Kernza, som är ett veteliknande gräs som är tänkt att odlas som en perenn spannmålsgröda, bygger upp en betydande mängd mull i marken och är speciellt uppmärksammad för sitt djupa rotsystem. Det organiska materialet som grödan bildar kännetecknas av hög kol-kvävekvot, vilket innebär att den initialt kommer att binda kväve när den bryts ned.
Odlingssystemet på Krokstorp kännetecknas av minimerad jordbearbetning, varierad växtföljd och en omfattande odling av mellangrödor. Provtagningen gjorde i plöjt och plöjt led efter dels gödslad oljerättika, dels en fröblandning med en rad gräsarter, baljväxter och örter.
Mest i augusti
I proverna tagna efter Kernza var den mikrobiella aktiviteten mätt som respiration som störst i augusti. Jenny fann också ett signifikant samband mellan mullhalt och respiration samt mullhalt och kvävemineralisering, och följaktligen även mellan respiration och mineralisering.
I proverna från Krokstorp var mullhalten högre efter mellangröda i form av den artrika fröblandningen än efter oljerättika, oavsett om det var minimalt bearbetat eller plöjt. Den mikrobiella aktiviteten var som högst i ledet efter oljerättika i juni och i det minimalt bearbetade ledet i augusti, medan kvävemineraliseringen var som minst i juni. Jenny kunde också konstatera att både respiration och kvävemineraliseringen var som störst efter oljerättikan, där också mullhalten hade en sjunkande tendens juni–september till skillnad från utan mellangröda och med den artrika fröblandningen.
Olika profil
Den uppmätta respirationen skilde sig mellan de båda försöksplatserna på så sätt att den ökade mellan juni och september på Lönstorp medan den avtog under samma period på Krokstorp. På båda platserna hittade Jenny dock samma samband mellan hög vattenhalt och låg respiration, även om hon inte tog något prov i oktober på Krokstorp. En förklaring till skillnaderna kan vara skillnader i jordart, där jorden på Lönstorp har ett betydligt större inslag av ler.
Jenny konstaterar som en av sina slutsatser att den tidsperiod hon följt utvecklingen av den mikrobiella aktiviteten på de båda platserna och efter de olika odlingssystemen varit för kort och att utvecklingen borde ha följts under en längre period för att kunna se variationer mellan åren.
Monokultur
En iakttagelse är att efter Kernza, som snarast kan jämföras med efter vallbrott, tar det längre tid att få igång den mikrobiella aktiviteten och därmed också mobilisering av kväve och andra näringsämnen jämfört med på Krokstorp som har upprepad odling av mellangrödor.
Den snabbare mineraliseringen på Krokstorp skulle också kunna tyda på en högre mikrobiell aktivitet i marken i ett odlingssystem med omväxlande grödor och ett stort inslag av mellangrödor än efter en långliggande monokultur med ett veteliknande gräs. Jämförelsen mellan de båda mellangrödorna visar också på en högre mineralisering efter oljerättika, som är lättnedbrytbar och är känd för att kunna ta upp mycket kväve.
Av Lennart Wikström
Källa: Olofsson, J. Odlingsmetoders påverkan på markorganismernas aktivitet i jorden – i perenna odlingar samt odlingssystem med mellangrödor. Examensarbete Lantmästarprogrammet, SLU 2021.