"

Det handlar om att bygga värden

Motiven bakom en investering i en ny traktor eller grannens mark kan ofta vara lätt grumliga, medan vi sällan gör investeringar i nya stallar eller ekonomibyggnader utan en noggrann förkalkyl och upp­handling. Åtminstone är det intrycket som en utomstående betraktare kan få när han eller hon studerar investeringar i lantbruket.

Rationella känslor
Eftersom vi i grunden är rationella varelser där känslor också är argument är det beteendet förstås rimligt. En traktor liksom en ny gårdsbil kan i viss utsträckning debiteras nöjeskontot och vad som i stunden kan framstå som orimliga kostnader för ett hektar åkermark har historiskt visat sig vara långsiktigt klokt. Men att bygga stallar för en produktion som kräver femton års avskrivning på investeringen, ställer höga krav på beslutsunderlag. I synnerhet mot bakgrund av att få byggprojekt lyckas hålla sig inom budget.

”Att bygga kräver en genomtänkt strategi”, konstaterade Per Hansson, verksamhetsledare på KCF, Kompetenscentrum för företagsledning på SLU i Alnarp, när han inledde Lantbrukets Affärers seminarium ”Bygg lönsamt”.

Helhetsperspektiv
”Med de långa återbetalningstider som råder måste du ha ett helhetsperspektiv på företaget och dess utveckling, både på kort och lång sikt”, fortsatte Per. ”Frågan om varför vi bygger är grundläggande. I ett visst skede kan det vara nödvändigt för att nå en lönsam produktion, det kan handla om att rationalisera driften och minska andra kostnader, att få en bättre arbetsmiljö eller att bli attraktivare, både för blivande medarbetare och för en tänkt ny ägare.”

Det stora åtagandet som en nybyggnation innebär, med undantag för att ersätta skadade eller raserade byggnader, tas ofta i början eller i slutet av en lant­brukarkarriär. Ett motiv kan vara att underlätta en generations­växling, minimera reavinst eller göra det möjligt för en ny ägare att ta över företaget.

Tuffa krav
I tävlingen ”Framtidens smartaste stall” som Jordbruksverket genomförde 2017–2018 ingick Per i juryn som gjorde den slutliga bedömningen och han kunde konstatera att deltagarna hade svårt att klara sig inom de givna ekonomiska ramarna.

”Det var rätt tuffa förutsättningar med begränsning av kostnaden per djurplats och driftskalkyler som visade på rimlig avskrivningstid, en kalkylränta på fem procent och minst tio procent i vinstmarginal. Det var inte många bidrag som klarade de kraven, många gånger fick de göra kompromisser.” Det viktigaste med tävlingen var – som det brukar heta – inte att vinna utan att se vad som är rimligt att klara av ekonomiskt och vilka faktorer som måste vägas mot varandra när det gäller lönsamhet, arbetsmiljö, logistik och effektivitet och de personliga värderingarna.

Bredd i planeringen
”Framför allt gav stalltävlingen den insikten att möjligheten att göra en förplanering med noggrann datainsamling och i samråd med bred kompetens ger ett mycket bättre resultat än att försöka hasta igenom ett projekt på för kort tid. Därför blev ett resultat av tävlingen inrättandet av ett stöd för projektering och att ta in en bred kompetens i planeringen.”

Och, konstaterade seminarie­deltagarna, det är tur att det inte bara är den ekonomiska kalkylen som styr när vi bygger i lantbruket, eftersom lönsamhet är så mycket bredare än bara låga kostnader. Det handlar om att bygga värden, något som också utgör grunden för utdelandet av Lantbrukets Affärers Byggnadsstipendium!

 

2020 års vinnare av Byggnadsstipendiet: Camilla Rosman och Richard Limmergård, Larsolofsgården, Götene.

Lantbrukets Affärers Byggnadsstipendium i samarbete med