En ny larmrapport om mjölks farlighet sågas av Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.
Forskargruppen bakom rapporten kommer från Uppsala universitet och Karolinska institutet, KI. Den leds av professor Karl Michaëlsson och profilerade sig med ett första mjölklarm för drygt två år sedan. En bärande bjälke i rapporten handlar om att galaktos, en form av laktos, orsakar en liten men konstant inflammation i kroppen. Problemet är dryckesmjölken, i ost och det syrade sortimentet har mjölksockret till allra största delen brutits ned.
Stort medialt genomslag
Den förra rapporten beskrevs i Lantbrukets Affärer Mjölk nr 4/2014. I den artikeln underströks särskilt de komplicerade orsakssamband som finns i den här typen av studier och som kan leda till fatala felslut om orsak och verkan. Forskarna hade själva manat till försiktiga tolkningar av resultaten.
Så blev det inte. Studien fick stort medialt genomslag, inte minst beroende på uppgifterna om att mjölk kunde bidra till benskörhet. Här fick svenska journalister en tacksam anledning att ge sig på mejeriernas gamla budskap ”mjölk ger starka ben.”
Dagens Nyheters vetenskapsredaktör Karin Bojs, en tung opinionsbildare, avslutade sin krönika i ämnet med att konstatera:
”Vi ska inte drabbas av mjölkskräck bara på grund av en studie. Resultaten behöver upprepas av andra forskare. Men personligen kommer jag från och med nu dricka lite mindre mjölk till förmån för något mer fil och yoghurt.”
”Att laktoset skulle vara farligt ger jag inte mycket för. Både yoghurt och många ostar innehåller faktiskt laktos”
Mjölkens nyttighet
Den nu aktuella uppföljningen av studien fick ett likartat mottagande. Redan i november i fjol skrev den svenska editionen av högstatusmodetidningen Elle under rubriken Därför ska du inte dricka mjölk: ”En svensk studie kullkastar alla tidigare rön om mjölkens nyttighet. I stället menar forskarna att mjölk kan öka risken för dödlighet, särskilt bland kvinnor.”
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tog sig an uppföljningen på ett sätt som påminde om rapporteringen 2014. Den här gången skrev Karin Bojs:
”Själv tänker jag fortsätta att hälla en skvätt mjölk i kaffet. Men bara en liten skvätt; inte flera glas mjölk om dagen.”
En upplysningskvinna
Lantbrukets Affärer vänder sig till en forskare som inte tidigare har förekommit i debatten om Karl Michaëlssons forskningsstudier.
Professorn och överläkaren Agnes Wold har resolut tagit ställning i en rad andra kontroversiella folkhälsofrågor. Hon har till exempel avfärdat Naturskyddsföreningens larm om att damm gör oss sjuka och att positivt tänkande skulle vara ett skydd, eller bot, mot cancer. År 2016 utsågs hon till Årets kvinna av tidningen Expressen. I motiveringen hette det: ”Nu tar hon sin rättmätiga plats som upplysningskvinna, rustad med forskning, förnuft och sarkastisk humor.”
Konstig studie
Hösten 2015 gav sig Agnes Wold in i mjölkdebatten med en artikel i tidskriften Fokus. I den vände hon sig mot den gängse synen på mjölk som en lågprisprodukt. Hon jämförde med vinbranschens extrema prisspridning och frågade: ”Varför har vi inga småmejerier som framställer lyxmjölk med potentiellt hälsobringande effekter från särskilt utvalda gårdar? Är det för att mjölken framför allt dricks av barn, medan de vuxna som håller i hushållskassan smuttar på espresson och lokalbryggt öl?”
När Lantbrukets Affärer kontaktar Agnes Wold för att få hennes bild av rönen från Uppsala universitet och KI blir hon inte svaret skyldig:
”Jag tycker studien verkar vara konstig. Om jag minns rätt såg man i förra studien en ökad dödlighet med ungefär 11 procent om man drack mycket mjölk. Men samtidigt såg man samma minskning i dödlighet om man åt ost eller yoghurt.”
Kanske en klassfråga
Hur tolkar du det?
”Rent intuitivt att allt ihop beror på någon form av statistiskt felslut. I andra studier brukar mejeriprodukter vara positiva för hälsan, mest positivt brukar ost och yoghurt vara men även mjölk brukar finnas på ”den goda sidan”. Det verkar väldigt konstigt att mjölk skulle ha exakt motsatt effekt mot ost och yoghurt, som utgår från samma råvara. Det skulle kunna handla om en klassfråga: Överklassen dricker yoghurt och äter ost medan folk på landet dricker mjölk. Och överklassen lever ju längre.”
”Att laktoset skulle vara farligt ger jag inte mycket för. Både yoghurt och många ostar innehåller faktiskt laktos. Många tror att laktosen försvinner helt vid fermenteringen, men det gör den inte och varför laktosintoleranta personer tål yoghurt och ost är därför lite oklart.”
Bara en studie
”I den nya studien påstår man också att mjölk ökar dödligheten, men det kan kompenseras med att man äter grönsaker. Det tycker jag talar för att det handlar om någon annan bakomliggande orsak. Att de som äter grönsaker gör något annat som är nyttigt, och då spelar det inte någon roll om man dricker mjölk eller inte.”
Du verkar inte imponerad av studien?
”Nej, det är ju bara en studie. Man måste väga ihop alla studier som gjorts och då befinner sig nog mjölk på ’den goda sidan’, alltså ger en minskad dödlighet. Det gäller kanske i än högre grad andra mejeriprodukter som ost och yoghurt, men jag kan inte minnas att jag sett någon annan studie om att mjölk ger ökad dödlighet.”
Av Sven-Olof Lööv