Per Frankelius är en av Sveriges mest uppmärksammade forskare inom innovation och han brinner för lantbrukets utveckling. Trots att utmaningarna är stora ser han ännu större möjligheter för branschen att kunna ta del av en enorm framtida marknad.
Kan vi i samhället hantera de utmaningar i jordbruket som vi har? Svaret är i nuläget kort och gott nej. Utmaningarna är bland annat en befolkningsökning långt mycket större än vad som kunde förutspås på 50-talet och samtidigt byggs det lager för Rustas plastmöbler på den finaste jordbruksmarken. Som bekant har vi också extremväder som torka eller för mycket vatten i stora delar av världen. En stor del av befolkningen ändrar sina matvanor från ris till McDonalds vilket ställer stora förändrade krav på matproduktionen. Dessutom behöver vi ställa om till fossilfritt då vi i lantbruket ställs inför stora miljökrav”, säger Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet.
Han spelar också med uttrycken konventionellt och ekologiskt jordbruk.
”Jag tror att antingen kommer de två filosofierna att närma sig varandra och gå mot en generell approach till precision. Alternativt kan vi också få en superekologisk gren där det blir möjligt att bland annat lägga organisk gödsel med stor precision.”
Originalitet och impact
Ekvationen är tillsynes mycket svår att lösa. Enligt Per Frankelius stavas lösningen innovation, ett ämne som han själv ägnar sin forskning åt.
”Vi kan göra hur många förbättringar som helst av redan existerande metoder, men det hjälper inte”, säger han. ”För att ta oss an de stora utmaningarna måste vi ta större steg än så.”
Per beskriver en innovation som något principiellt nytt, som har originalitet och som får ett genomslag på marknaden, så kallad impact.
”En produkt kan vara väldigt innovativ men får den inget genomslag så är det ingen innovation”, menar Per och pekar på exemplet med Thunströms harvsåmaskin som visserligen var originell men som aldrig fick någon genomslag. ”Därför är marknadsföring, affärsutveckling och kundernas beteende lika viktigt som uppfinneri och forskning.”
I framtiden tror han på fler innovationer inom realtidsbedömning för punktvis bekämpning, utveckling av drönarteknik, smart irrigation, system för att kombinera data och bättre utvärderingsmetoder för exempelvis sådd och skörd.
Kräver beslutssystem
Något som han lägger stor vikt vid är hjälpmedel för beslutsfattande inom lantbruket.
”Det handlar om ohyggligt komplexa processer på både lång och kort sikt. Detta kräver hjälpmedel, vilket finns i många andra branscher men inte inom lantbruket. I senaste numret av Lantbrukets Affärer
(nr 6. reds anm.) skrev Lennart Wikström om att precisionsodling kräver nya kalkylmodeller. Det tror jag är något vi behöver spinna vidare på. Det finns oerhört mycket att göra när det gäller hur vi övergripande styr lantbruksföretagen och där kan vi också öka precisionen”, påpekar Per och säger att han hoppas på avancerade men användarvänliga precisionsbeslutssystem i framtiden.
”En sak vet vi. Vi står inför en befolkningsökning, extremväder, miljökrav och massa eländen. Men för er som är på och vill vara med i utvecklingen finns chanser till en jättemarknad. Jag är övertygad om att maskintillverkare, systemleverantörer och lantbrukare står inför en ljus framtid.”
Av Elin Laxmar