Svart på vitt – miljöfördelar med svensk mjölkproduktion

Mjölkproduktionen i Sverige sker med lägre miljö- och klimatpåverkan i än i andra länder.

Mindre klimatpåverkan, mindre över­gödning och mindre försurnings­påverkan per liter mjölk. Det är tre påståenden som kan styrkas med hard facts om svenska kor och svenska bönder.

Att svensk mjölkproduktion har miljö- och klimatfördelar vet de flesta sedan tidigare. Men vilka är de och hur ser siffrorna ut egentligen? De siffror som används kommer i huvudsak från fyra olika rapporter som visar att svensk mjölk har tydliga fördelar inom olika hållbarhetsområden som klimat, övergödning och försurning.

Mindre ammoniak
Att minska ammoniakavgången från gårdens flytgödsel är ofta en lönsam affär eftersom det gör gödseln kväverikare och behovet av att köpa in kompletterande mineralgödsel minskar. Läckage av ammoniak leder till kvävenedfall och orsakar försurning i mark och vatten. Även om försurningen nästan har glömts bort som miljöproblem kanske någon kommer ihåg 1980-talet då rubrikerna var många om kronutglesning, skogs­döden och försurade sjöar. Faktum är att det fortfarande finns många fler försurade än övergödda sjöar i Sverige.
En studie visar att avgången av ammoniak i de 28 EU-länderna i genomsnitt är cirka 3,7 kg ammoniak per ton mjölk och i Sverige bara 2,1. Alltså nästan hälften. Dansk mjölk bidrar enligt samma studie med 1,9 kg ammoniak per ton mjölk. Det är oklart vad skillnaden mot Sverige beror på men en delförklaring kan vara att surgörning av flytgödsel är vanligare där. Även beteskravet kan påverka.
Att ammoniakavgången är så tydligt lägre än genomsnittet i EU kan nu få fördelar genom EU:s nya luftvårdspaket där alla medlemsländer fått en kvot ammoniak som de maximalt får släppa ut. Och eftersom det mesta av ammoniaken kommer från djurhållning bävar lantbrukare i Tyskland och Danmark som fått krav på att minska med 29 och 24 procent till år 2030. Det ska jämföras med det svenska betinget på 17 procent.

Lägre klimatpåverkan
Det har nu gått nio år sedan den holländske forskaren JanPeter Lesschen kom med sin jämförelse av klimat­påverkan av mjölk- och köttproduktion i EU:s länder. Den används ofta som källa till att svenskt kött och mjölk har lägre klimatpåverkan per kg produkt.
Resultatet visade att mjölk producerad i Sverige har 23 procent lägre klimatgasutsläpp omräknat till koldioxid­ekvivalenter än genomsnittet för EU. Och eftersom ost görs av mjölk får även svensk ost ett lägre klimatavtryck.
Beräkningar har inte bara gjorts för EU utan även av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Enligt deras beräkningar har svensk mjölk cirka 44 procent lägre klimatpåverkan än genomsnittet av mjölkproduktion i världens länder.

”Svenska lantbrukare ska vara stolta över sin produktion när de speglar sig mot andra länder”,
säger Emma Hjelm, Jordbruksverket

Mindre övergödning
Att svensk växtodling har ett högt utnyttjande av tillförd växtnäring är känt sedan tidigare. Den nya Eurodairy-studien som refererats här i Lantbrukets Affärer visar att de svenska mjölkgårdarna i den
s­­tudien har ett lågt överskott av kväve och fosfor både räknat per hektar och per kg ECM. En av dem som tittat på resultaten är Emma Hjelm på Jordbruksverket och Greppa Näringen.
”Många svenska mjölkgårdar har utfört ett mångårigt arbete kring optimering i sin produktion i stort och även specifikt kring växtnäringsfrågan, till exempel i Greppa Näringen”, förklarar Emma. ”Exempelvis har konventionella mjölkgårdar med upprepade växtnäringsbalanse­­­r och som också fått annan rådgivning inom Greppa Näringen minskat sitt kväveöverskott med 6,4 kg/ha. När det gäller fosfor är samma siffra 1,4 kg/ha i minskning.”
För en utomstående kanske minskningen inte verkar så stor men man ska komma ihåg att det samtidigt sker en ökning av mjölkavkastningen. Mer mat men med mindre miljöpåverkan alltså.

Förskräckande överskott
Några av de 120 mjölkgårdarna från andra länder i Eurodairy-studien har förskräckande överskott på 400–600 kg kväve och 50–70 kg fosfor per hektar. Även om metoden för att beräkna växtnäringsbalansen skiljer sig åt från den svenska blir ändå bilden med stora överskott tydlig.
De länder som sticker ut är Portugal och Spanien. Dessutom finns enstaka höga kväveöverskott på gårdar från Nederländerna, Italien och Frankrike respektive några gårdar med höga fosforöverskott i Danmark, Frankrike och Nederländerna. Andra rapporter bekräftar att det finns problem med höga halter av nitratkväve i grundvattnet i flera av dessa länder, vattnet har helt enkelt blivit odrickbart.

Inköpt foder
”Utan att vara insatt i europeisk mjölkproduktion tror jag att strukturen i en del länder innebär att det mesta fodret köps in, även grovfoder. En liten egen foder­areal utan spridningsbegränsningar för till exempel fosfor som i Sverige gör att överskotten kan bli väldigt höga i praktiken”, förklarar Emma Hjelm och fortsätter:
”Svenska lantbrukare ska vara stolta över sin produktion när de speglar sig mot andra länder, men också över att det finns en ständig strävan mot ytterligare resursförbättringar i Sverige.”

Andra fördelar
Tiden kommer säkert utvisa fler miljöfördelar med svensk mjölkproduktion. Även om det finns fler länder med tillgång till naturbetesmarker borde det svenska beteskravet och tillgången till egen foderareal innebära mätbara fördelar för biologisk mångfald. Arla hade exempelvis en satsning på information på mjölkpaket under 2019 för att visa hur många våtmarker som Arlabönder anlagt och vilka arter av fåglar och grodor som räddats.
De lägre svenska markpriserna gör att vi kan göra sådana miljöåtgärder som tar plats. Och eftersom vallodlingen på mjölkgårdar är omfattande och a­nvändningen av växtskyddsmedel generellt är lite lägre än i flera andra länder kanske det även går att visa att användning av växtskyddsmedel per kg mjölk är lägre i Sverige.
Men alla påståenden måste bygga på fakta och siffror för att vara trovärdiga i debatten och på marknaden. Det är också viktigt att förstå att det finns ett ständigt flöde av nya undersökningar och rapporter och forskarna utvecklar nya metoder. Det betyder att det p­lötsligt kan komma en rapport som bygger på en annan värderingsmetod som visar något ofördelaktigt för lantbruket och som det gäller att vara beredd på att förklara och bemöta på ett kompetent sätt.

Av Markus Hoffman