Det går att producera mjölk konkurrenskraftigt i Sverige. Det visar European Dairy Farmers jämförelse mellan 323 europeiska mjölkföretag. Men det gäller att klara arbetskraftskostnaderna och dyra byggnader.
Det finns ett talesätt som säger att den som står med ena foten i en gryta med kokande vatten och den andra i en frysbox rent statistiskt har det ganska bra. Lite så är det med den svenska mjölkproduktionen. Lantbrukets Affärers mjölkkalkyl som utgår från medelvärden och Arlas halvofficiella mjölkprisnotering visar att produktionskostnaden för ett kg mjölk ECM är 4,34kr och att mjölkproducenterna förlorar 85öre per kg producerad mjölk om de skulle ha full ersättning för eget kapital, arbete och dessutom en blygsam vinst på tre procent.
Stor variation
Att det kan se väldigt olika ut på olika gårdar visar den bench marking som European Dairy Farmers löpande gör genom att följa upp de 350 mjölkproducenter i 20 länder som är med i nätverket, varav merparten i Europa.
”European Dairy Farmers är en europeisk erfagrupp med fokus på att jämföra kostnader och lönsamhet i mjölkproduktionen”, berättade Anders Christensson, ordförande i den svenska avdelningen av EDF, när Gröna Möten ordnade sitt första evenemang i Halland på Olof Lars gård strax söder om Varberg i början av oktober.
Coronakonsekvenser
”Till att börja med kan vi konstatera att Corona-effekten ändrade mjölkflödena på den globala marknaden. I USA skedde stora nedstängningar vilket ledde till stödköp och ökad osttillverkning.”
Samtidigt ökade efterfrågan på kött och blev större än tillgången, vilket i sin tur kan ha medfört viss utslaktning för att balansera förändringarna. Inom mjölkproduktionen råder en relativ tröghet på grund av de långa ”leveranstiderna” på kvigor och köttdjur, och de förändringarna som skedde på marknaden på grund av Corona-pandemin är sannolikt av mer kortsiktig art.
Europeiskt överskott
Inom EU råder ett överskott, den sammanlagda försörjningsgraden är cirka 114 procent, vilket kan jämföras med svenska förhållanden, där den inhemska produktionen bara räcker till cirka 70 propcent av de konsumerade mejeriprodukterna.
”Vi ser en minskande produktionstrend i Sverige medan främst Irland, Tjeckien, Polen och Estland ökar sin produktion”, sade Anders. ”Totalt ser vi en ökande mjölkproduktion inom EU jämfört med föregående år.”
Nederländerna som tidigare haft en stadigt uppåtgående trend har slagit i taket, mycket på grund den redan höga djurtätheten.
”Mjölkpriset ligger relativt stabilt med undantag för Italien, Tjeckien och Estland, och nivån motsvarande snittet för de senast sju åren.”
Stora gårdar
I den senaste jämförelsen inom EDF har 323 gårdar ingått, varav 268 konventionella och 26 ekologiska. Av dessa är cirka 25 svenska företag. De gårdar som ingår är betydligt större än den genomsnittliga storleken och utgör något av gräddan inom europeisk mjölkproduktion. Därför kan det vara svårt att göra direkta jämförelser mellan länderna. De svenska gårdarna har en genomsnittlig storlek på 350 kor.
Den genomsnittliga produktionskostnaden för de svenska besättningarna var 2019 samma som för de danska, tyska, belgiska och tjeckiska med 32cent eller 3,34kr per kg och med stor spridningen stor mellan gårdarna. Den genomsnittliga kostnadsnivån för alla gårdar i jämförelsen var tioöringen högre, 33cent.
Går med liten vinst
”Sammanställningen visar att merparten av de svenska gårdarna gått med vinst de senaste fyra åren”, berättade Anders. ”Visserligen är det bara med motsvarande en tioöring eller drygt tre procent. Länder som Nederländerna, Belgien och Slovakien gör sämre resultat, medan irländarna, danskarna och de ekologiska odlarna trots betydligt högre kostnader tjänar mest.”
Av sammanställningen framgår också att det finns ett omvänt samband mellan storlek och kostnader för gårdar över 200 kor – ju större besättning, desto lägre pris behövs för att gå med vinst. För de svenska gårdarna ligger break even från 2,30 till 3,95 i konventionell produktion och 3,60 till 5,15 i ekologisk produktion.
Kan konkurrera
Eftersom jämförelserna görs på gårdsnivå ingår också livdjur och slakt i intäkterna, något som gynnar svenska företag eftersom vi har ett högt pris på kött, relativt högt direktstöd och möjlighet till annan försäljning av exempelvis stallgödsel. Nackdelarna för svenska mjölkbönder är höga arbetskraftskostnader både när det gäller nedlagd tid och kostnad per arbetstimme, och höga kostnader för byggnader.
”Fokus för lönsamhet måste vara på ökad arbetseffektivitet, sänkta foderpriskostnader och sänkta byggkostnader”, sade Anders ”Det vi kan visa med den här jämförelsen är att det går att producera mjölk konkurrenskraftigt i Sverige. Dessutom hävdar vi oss väl i jämförelse med våra europeiska kollegor. Tre svenska gårdar är bland de tio procent mest lönsamma och de kännetecknas av att vara bättre i varenda del.”
Av Lennart Wikström