Arlas svenska medlemmar har lägst genomsnittlig klimatpåverkan per kg producerad mjölk och minst variation mellan gårdarna. Det visar Arlas klimatkoll där närmare 8000 av leverantörerna och 95 procent av volymen ingår.
Med cirka 60 procent av den svenska invägningen av mjölk har Arla ett stort ansvar för hur medlemmarna och föreningen själv bedriver sitt hållbarhetsarbete. Just nu försöker stora aktörer inom lantbrukssektorn som Arla, Lantmännen och HK Scan också överträffa varandra i klimatambitioner. Lantmännen som arbetar med fotosyntesmaskinen i form av odlade grödor har ett visst försprång, i synnerhet om man beaktar att varje insatte kilowattimme i svensk växtodling ger tio tillbaka. Klimatpåverkan, både total och per kg producerad enhet, är nära kopplad till energi.
Mjölkproduktionen har det inte lika lätt och har länge fått bära skulden för stora utsläpp av metan. En ökad insikt om idisslarnas betydelse för biologisk mångfald och odling av vall, som bidrar starkt till inlagring av kol i jordbruksmark, har nyanserat bilden en aning. Dessutom börjar den långsiktiga klimateffekten av metangasutsläppen omvärderas.
Fokus på utsläpp
När Arla i slutet av april presenterade sitt nya initiativ med klimatberäkningar låg dock fokus fortfarande på utsläpp och hur dessa kan minskas eller kompenseras. Koncernmålet är att ha netto noll utsläpp 2050. För Arla Sverige, som alltid verkar dra det kortaste strået är målet 2045. Detta är nu inte något Arla själva hittat på, utan i enlighet med den klimatlag som antogs 2017.
”Vi vill se på hållbarhet i hela kedjan”, sade Arlas hållbarhetschef Viktoria Ohlsson vid presentationen. ”Det handlar om djuromsorg och klimat, och i förlängningen kommer vi också att lyfta biologisk mångfald.”
Eftersom klimatfrågan mycket handlat om utsläpp har en av de första åtgärderna varit att gå över till fossilfria drivmedel – åtminstone i de fordon Arla äger själva. En stor andel av transporterna utförs dock av underentreprenörer och där är möjligheten till styrning mer begränsad. Följaktligen har andra åtgärder också präglats av utsläpp och innefattat mer förnybar energi i industriella processer och minskning av avfall.
95 procent av volymen
Men den större delen av klimatpåverkan sker i primärproduktionen. Förutom en upptrappad andra version av Arlagården med fokus på djuromsorg har Arla nu genomfört klimatberäkningar på närmare 8000 av medlemmarnas företag och täckt upp 95 procent av den invägda volymen.
Beräkningen baseras på IPCC:s protokoll för utsläpp inom jordbruket och beräkningarna har gjorts enligt ISO-standard. Enligt den modellen kommer 50 procent av de klimatpåverkande utsläppen omräknat till koldioxidekvivalenter från metan, 30 procent från lustgas från åkermark och 20 procent från utsläpp av koldioxid. Till det läggs de sammanlagda klimatavtrycken från använda produktionsmedel, främst mineralgödselframställning.
Frågeformuläret som medlemmarna fått fylla i omfattar 203 frågor, vilket endast kan förstås mot bakgrund av de många länder som Arla har verksamhet i. Bara de frågor om olika foder som använts var 39. Flest frågor, 66 stycken, har dock omfattat de olika inhysningssystem som finns på gårdarna.
1,15 kg koldioxid
I den statistiska beräkning som gjorts konstateras att i genomsnitt ligger utsläppen hos de undersökta leverantörerna på 1,15 kg koldioxidekvivalenter per kg mjölk när den lämnar gården. Variationen mellan gårdar är större än mellan länder och med den metod som använts syns ingen säkerställd skillnad mellan länderna. Lägst är genomsnittet hos de svenska medlemmarna med 1,00 kg och högst i Storbritannien med 1,13 kg koldioxidekvivalenter per kg mjölk. Variationen är också minst hos de svenska producenterna, och här hittas också de med lägst utsläpp, under 0,9 kg.
”Det är en stark koppling mellan hög produktivitet och låga utsläpp”, förklarade Anders Christensson från Tågarps gård utanför Falkenberg. ”Det gäller i synnerhet hög fodereffektivitet.”
Som ett komplement till klimatkollen har Arla också gått med i ett projekt med kolinlagring i syfte att detta ska kunna användas på gården.
Av Lennart Wikström