Svenskt lantbruk på efterkälken

Hur klarar sig det svenska lantbruket jämfört med lant­bruket i andra EU-länder? Frågan är ytterst aktuell när vi diskuterar det svenska lant­brukets konkurrenskraft och vilka faktorer som kan påverka företagens lönsamhet. I Konkurrenskraftsutredningen förekom en relativt begränsad internationell jämförelse, som fokuserade på skillnader i skatter och framför allt på drivmedelsskatter.

Men det är ett enskilt och tämligen trubbigt mått, som egentligen bara kan ge två svar, antingen har vi för höga skatter och då är svaret att de behöver sänkas för att stärka konkurrenskraften, eller så har vi samma eller lägre skatter, och då behöver de inte förändras.

EU som helhet ökar
Men vad händer om vi tittar på större data och jämför oss med hela EU? Finns sådan statistik?
Såklart den finns! EU har minst lika god tillgång till statistiknördar som SCB och Jordbruksverket, och ur EU-­statistiken går att hämta sådana nyckeltal som netto­inkomst på företagsnivå, inkomst per ­obetald arbetstimme och inkomst per årsarbete.
Den visar att sedan 2005 har det svenska lantbrukets nettoinkomst minskat med 30 procent, medan den för EU som helhet ökat med fem procent. Mest har inkomsterna ökat i de nya medlemsländerna, exempelvis Tjeckien som ökat sina inkomster med 164 procent. Men även ett land som Storbritannien med ett utvecklat lantbruk har ökat väsentligt bättre än Sverige och i princip fördubblat lantbruks­företagens nettoinkomst. Tyskland ligger också på samma nivå med en ökning med 93 procent. Nederländerna har ökat sin företagsinkomst med en tredjedel.

Grannländer i samma båt
En tröst för tigerhjärtan är att i samma grupp som de svenska lantbrukarna finns våra grannar i Danmark med en minskning med 32 procent och de finska bönderna, som tappat 40 procent i företagsinkomst sedan 2005.
Sett till realinkomst per årsarbete har svenska bönder klarat sig lite bättre med en ökning på 11,5 procent, vilket kan jämföras med EU som helhet, där inkomsten ökat med 34,6 procent per årsarbete. Bäst klarar sig även här flera av de gamla östländerna med Slovakien, Ungern och Bulgarien i topp. Däremot har våra grannländer Danmark och Finland inte klarat sig lika bra, där har realinkomsten per årsarbetare i princip legat still.

Förlorad konkurrenskraft
Till skillnad från våra grannar har alltså de svenska lantbruken alltså kunnat möta den sämre företagsinkomsten med en kraftig rationalisering i form av minskat arbetskraftsbehov. Däremot har vi inte klarat att bibehålla konkurrenskraften i jämförelse med Storbritannien, Nederländerna och Tyskland, som representerar både ­potentiella marknader och konkurrenter.
Varför redovisas inte dessa uppgifter i Konkurrenskrafts­utredningen? Det kan väl inte vara så illa att utredaren inte kände till att de fanns?

Lennart Wikström